Äntligen ett lopp igen!

Redaktören har ordet  

Äntligen blev det ett lopp igen. Det var ett tag sedan. I premiären av Huddingeloppet handlade det om fem kilometer. På en bana som inte var helt enkel, men som också hade sina sköna nedförsbackar.

Med tanke på bristen av träning speciellt långpass, så var jag glad om jag klarade att springa under 20 minuter, men innerst inne hoppades jag på 19.30. Det var en härlig känsla att ha en nummerlapp på bröstet igen. Det blir alltid en speciell anspänning och laddning när man står på startlinjen.

Starten gick och jag fick syn på Dace Landström. Jag hakade på Dace i den långa uppförsbacken och på krönet valde jag att springa om henne. Det triggade Dace att öka farten och ned mot varvningen orkade jag inte hänga med henne längre.

Första kilometer gick på 3.45 och andra på 3.36. Sedan var det roliga slut. Resten av kilometertiderna landade strax över fyra minuter. I mål blev det 19.32.

När jag var på väg upp i den omtalade uppförsbacken för andra gången, rusade David Nilsson mot mål på andra sidan gatan. Sällan har jag känt mig så långsam.

Tröttheten på väg att slå till. Foto: Magnus Andersson

Det var precis som jag trodde. Jag har en del snabbhet, men behöver mer uthållighet. Förra året så här dags testade jag att kuta fem lopp på sju dagar och avslutade med Stockholm Halvmarathon. Så många lopp blir det inte nu. Men en anmälan till Stockholm Halvmarathon är inne. Får ta det som ett träningspass.

Huddingeloppet då? Jo, Synnerman och Kingstedt har något att bygga vidare på. Att vara tävlingsledare för ett lopp, speciellt första året, kan göra den tuffaste rejält knäsvag. Av någon anledning verkar folk anmäla sig senare och senare, men till sist brukar det alltid lösa sig när startskottet går. Så var det också i Huddingeloppet.

En sen reflektion från friidrotts-VM. Ena stunden tycker vissa kommentatorer att det är jättebra att aktiva åker fast för dopning, vilket det förstås är. Några minuter senare tycker samma kommentatorer att det är så dåligt att resultatnivån i en del grenar har försämrats. De säger det utan att nämna det självklara sambandet mellan bättre dopningskontroller och sämre resultatnivå. De verkar mest förvånade och har ingen förklaring.

Tips på roligt och krävande pass: Ställ in löpbandet på två procents lutning. Värm upp två kilometer i lugn fart. Försök sedan att köra fem kilometer i blandad fart utan att stanna. I mitt fall kör jag 500 meter i 12 km/h slår sedan om till 18 km/h i 500 meter och växlar mellan jogg och överfart. För mig blir det växelvis femminutersfart och 3.20-fart. Riktigt nice och galet jobbigt på ett härligt vis!

 Dela på Facebook