Dagens medlem…

Aktuellt  

Gott nytt år alla löpare! Vi drar i gång nya året med en löpare från Lund – Magnus Johansson – killen med det snabba smeknamnet…

Magnus Johansson under North London halfmarathon

En härlig historia där jag äntligen får klart för mig varför hans smeknamn som jag sett på facebook ett antal gånger är Buickamange.

Vem är Magnus Johansson?

Jag heter Magnus “Buickamange” Johansson är 42år, bor i centrala Lund. Bor där med familjen som består av fru och tre barn. En grabb som kommer och går som han vill, 18-åring, samt två småtjejer på tre och fyra år.

Löpning har verkligen inte varit en del av mitt liv förrän jag blev bjuden på min kusins bröllop 2008. Anledningen till det blev löpning då, var att pengarna som fanns lade jag i min gamla Buick från 1951, därav namnet “Buickamange”. Behövde kostym till bröllopet, men den som hängde i garderoben var alldeles för liten, vad skulle jag göra?

I ungdomsåren så var det skytte som gällde för min del. Passade mig bra att ligga eller sitta. Gick ganska bra, ett junior-SM brons i sportskytte, 50m liggandes blev det. Efter skoltiden lade jag bössan på hyllan och det var bilar, öl och dåliga matvanor som var livet fram till 2008. Från de första stapplande löpstegen som inte bar mig en kilometer första gången, har jag gjort en riktig långresa. Tappat 25 kilo och sprungit som längst 100km!

I början var det bara för att må bra jag sprang. För visst mår man bättre av att röra sig, inget snack om det! Sen kom tidsjakten, 50 minuter på milen.. skulle det en vara möjligt? Sedan distanserna, halvmaraton, maraton! Att bara ta orden i munnen var främmande.

Träffade på en löpgrupp i Lund, Coach K Runners. Jag tycker det är grymt motiverande att springa tillsammans med andra. Hur man kan pressa varandra på intervaller, hjälpa varandra när motivationen tryter eller snacka sig igenom långpassen. Tiderna kapades bit för bit. Idag tycker jag nog den sociala biten är bäst, ett lopp på 50km i terrängen som man kan springa med vänner utan tidsjakt är det bästa. Även om tidsjakten har sin charm den också..

Hur har 2016 varit?

Året som gick var ett av mina bästa år. Slog till med personliga bästatider på 10km, 1\2mara och maraton. Hade något riktigt fiaskolopp också, krampen efter 35km på Helsingborg marathon som aldrig ville ge sig glömmer jag inte, blev en promenad i mål. Revanschen kom i Göteborg en månad senare med personligt rekord på maratondistansen. Efter Göteborgsvarvets seedningslopp i Helsingborg på våren kan jag svara på “Springs” eviga fråga “Vad gör du på milen?” Svaret är nu 40.22

Vad har du för planer för året?

Hade stora planer för 2017, och har stora planer. Dock har jag fått stryka många lopp. Sitter nu skadad sedan slutet på oktober. Plantar Fasciitis, orden ingen löpare vill höra. Siktet är fortfarande inställt på Ultravasan 90 i augusti. Möjligen fortsätter jakten på 40minuter på 10km och 1:30 på 1\2maran. Först och främst ska jag bli skadefri.

Varför Springklubben?

Varför inte? Kan jag få någon inspiration, något tips för att bli en bättre löpare så är det värt varenda krona. Ser fram mot tidningen i lådan varje gång.

Tack Mange – kul och inspirerande att ta del av din historia. Trist med skadan – men det vänder, det gör det alltid. Och efter en skada blir man oftast starkare har jag läst J Lycka till i år.

Vill du också ha en tidning att längta efter? Bli medlem i klubben här, det kommer hjälpa dig till ett kanonår 2017: http://spring.prenservice.se/kodlandning?internetkod=436-4361001

 Dela på Facebook