Dagens medlem…

Aktuellt  

Dagens medlem är en stark eldsjäl inom skånsk löpning, dels som ordförande i Skånes veteranförening, dels som ordförande i Genarps IF. Möt Bo Andersson, killen med många bollar i luften..

Bosse i samband med IVSM i Brås i år

Det stannar ju inte där, Bosse har vid sidan av sitt arbete dessutom haft licens för ett skovarumärke, han har anordnat ett otal resor till tävlingar och läger, i år gör han sin 30:e Lidingöresa. Det är löpare som Bosse som får Löparsverige att utvecklas.

Jag fick efter lite väntan ett svar…

”Berätta om dig själv som löpare”

Ungefär sådär lät det från Springs chefredaktör BG Nilensjö för några månader sedan när han kontaktade mig. Har ju såklart funderat ett tag och skulle kunna förkorta ner allt till tre ord ”Jag ÄR löpare”. Det är ofta jag använder den termen om mig själv. Jag motionerar inte, joggar inte, och springer inte för viktens skull heller – jag gör det för att det är det roligaste jag vet. Svårt att få andra än löpare att förstå.

Nu är det inte så att min löparkarriär gett en massa vinster, iallafall inte förrän på senare år, när andra jämnåriga har något strul med kroppen – då passar jag på! Det har blivit en del fina meriter som VM-silver, SM-guld, några silver och ett antal brons. ”Dessa jävla brons”, som en löparkompis uttryckte det. Men vid rätt tillfälle kan man känna sig riktigt stolt över brons också, vilket jag gjorde på senaste IVSM. När formen inte är riktigt där man förväntar sig får man snabbt ställa om målsättningen. Att delta och inte befinna sig längst fram har jag inga problem med, men när det känns att kroppen ”svarar på tilltal” då går det att kämpa på ett grymt sätt.

Allting har en början, så även min löpning. Det startade 1980 på våren när en tio år äldre granne skulle ut på en löparrunda på 5 km – du kan väl hänga med? Självklart skulle jag det, han var ju en gammal gubbe… efter 2 km lämnade han mig med orden… – vi får snacka hemma sen! Kanske detta var det bästa som kunde hända mig. Ett beslut på att jag skulle springa 5 km varannan dag togs direkt. Det spelade ingen roll om vädret var dåligt och trots ljumskar som skadades så höll jag fast vid mitt beslut. Efter tre månader hade jag gått ner prick tio kilo. Idag står vågen ytterligare några kilo mindre.

På 80- och 90-talet var träningen c:a 4 – 5 mil/vecka som mest, en träning som var helt beroende på hur arbetssituationen var just då. Att driva eget företag med upp till 16 anställda fick komma först. Trots detta lyckades jag uppnå 35.17 på milen. 1:19.22 på halvmaran och under tre timmar på maraton vid tre tillfällen. Många gånger har jag tänkt hur det skulle sett ut med en riktig satsning då, men tycker att tack vare den träningen och de resultaten kan jag fortfarande ha glöden kvar att göra kanontider nu. Någon har kanske hört mig säga – nästa år!

Idag som pensionär njuter jag av min löpning, pressar intervaller, kör långpass, det kan t o m hända att det blir morgonpass också. Löpningen har gett så ofantligt mycket dessa år, mycket genom att jag gett mig på att arrangera resor till lopp både i och utanför Sverige, i år är det 30:nde gången bussen går till Lidingö och planeringen är i full gång till ännu ett träningsläger för löpare i Spanien. Almuñécar är orten vi fastnat för där. För drygt två år sen bytte jag och min fru Britt-Marie klubb och startade upp en löpargrupp i Genarps IF, som nu är orten där vi bosatt oss. Här var löpare som sprang förbi vårt hus varje dag men ingen organiserad löpning, så vi gick till fotbollsföreningen. Där skröt jag lite om mig själv, berättade att jag var utbildad ungdomstränare och tränat ungdomar i flera år – fick grönt ljus – och här har vi nu skapat en grupp som idag är närmare 60 löpare stor och anslutna till SvFIF. Vi har flera arrangemang som vi genomför också, RISEN-loppet i spetsen. Idag har jag fortsatt med utbildning för att utbilda tränare, det behövs ju alltid, inte minst i vår egen klubb.

Med detta kan man kanske säga, JAG ÄR LÖPARE!

Terräng SM 2016, kaxigt startnummer :)

Ambitioner 2017?

Målsättning är att vara med på VEM i Aarhus, SM i Karlskrona, Lidingöloppet m m. Givetvis är målen specifika men det behåller jag gärna för mig själv.

Springklubben?

Det är viktigt med inspiration, det behöver även jag. En god hjälp är de tidskrifter som funnits genom åren. När Springtime kom i början på 80-talet var jag med direkt och skaffade det första numret. Många varianter har det sen blivit, jag har aldrig varit utan en prenumeration. När sen BG startade upp med Spring hände något nytt på tidningsfronten. En tidning som kom närmare oss löpare med artiklar som var intressanta – som handlade om oss. I Spring händer det också att vi gamlingar får träda fram. Tack Spring!

Vill du också ha ett magasin om svensk löpning, som handlar om löpning på alla olika nivåer? Teckna dig nu så missar du inget. lhttp://spring.prenservice.se/kodlandning?internetkod=436-4361001.

Just nu får du 200:- i rabatt av vår shoppartner, läs mer här: https://www.pulssport.se/pages/spring?utm_source=Springse&utm_medium=cps&utm_campaign=banner&utm_content=springslide&discount=spring

 Dela på Facebook