Dagens medlem…

Aktuellt  

Idag ska vi besöka ett av mina favoritställen i Sverige, Gotland. Magiskt landskap, mycket sol, trevliga människor och en fantastisk dialekt. Det händer dessutom mycket inom löpningen på Gotland, vi ska få ta del av en del av detta genom Tomas Ängshammar.

Foto: Tommy Öman

Inte nog med det, Tomas en ung M45:a är i sitt livs form, den känslan…..

Vem är Tomas Ängshammar?

Jag är en 46-årig inflyttad gotlänning med rötterna i Linköping. Jag har sprungit vanemässigt i 14 år varav kanske 10 med mer seriöst fokus på tävlingar och tider. Jag är faktiskt snabbare än någonsin – just nu skrattar jag åldrandet i ansiktet. Jag är ju inte dummare än att jag fattar att tiden kommer få sista skrattet men man får passa på att njuta av varje ögonblick av framgång, så länge det varar.

Det var ganska fascinerande hur lyftet kom. Jag hade under flera år tränat jättebra med ett veckosnitt mellan 8 och 10 mil och inga direkta avbräck. Däremot hände det ingenting med mina tider och mina mål att spräcka 36 minuter på milen respektive 1:20 på halvmaran började kännas fjärran. Sedan, på annandag jul 2015, trillade jag nerför en trappa hemma i huset i Visby. Det låter kanske inte som ett framgångsrecept. Jag fick en spricka i armbågen, men den springer man ju inte med. Under en vecka tränade jag som vanligt, men sedan var det plötsligt stopp – jag hade fått en smäll på knät också och fick ta sex veckors vila. När jag smög igång igen och våren började komma var det som om någon lossat handbromsen. 36-minutersvallen pulvriserades och nu i juni spräckte jag nästa gräns i DM på 10 000 meter – 34:54. Halvmaratiden är nere på 1:18:34, och den tror jag också jag kan plocka minst en minut till på.

Hur är löparkulturen på Gotland?

Väldigt gemytlig och familjär. Det fanns tidigare en stark löparkultur på Gotland med flera klubbar som tampades och många duktiga löpare. Det är väl samma trend som på andra håll att jämfört med 80-talet är det fler som springer men betydligt färre som löptränar resultatinriktat. På en ö med 58 000 invånare och ett närområde bestående av öppet hav märks det kanske tydligare än på fastlandet. Nu återstår i princip två klubbar och man kan väl lite hårdraget säga att alla löpare som tittar på klockan samlats i Roma IF medan de med mer sociala böjelser springer i P18-linnen.

På senare år har Facebookklubben Gotland Trail Runners samlat många och bidragit till att bredda intresset, men ur mitt perspektiv tycker jag det roligaste är att toppnivån hos oss i Roma höjts dramatiskt de senaste åren. Prestationer som kunde ge en seger för fem år sedan räcker inte till pallen i lokaltävlingarna. Vi har Daniel ”Bagarn” Antonsson och Fred ”Räktrålarn” Grönwall (smeknamn är viktigt!) som är på väg att etablera sig i Sverigeeliten, och strax bakom dem Daniel ”Stålis” Hejdström. Under flera år var ”Stålis” fullständigt ohotad på Gotland och kunde i princip jogga baklänges och vinna. I dag är han snabbare än han var då men ändå klart distanserad av ”Bagarn” och Fred.

På veterannivå har vi fenomenet Lilly Wizén som tar mästerskapsmedaljer i K60, oftast guld, på alla sprintdistanser hon ställer upp i. Bland gubbarna är jag och Henrik Reintz väldigt jämna och triggar varandra att fortsätta förbättra våra tider trots att vi som M45:or borde bli långsammare.

Vad finns det för tävlingar på Gotland?

Vi i Roma arrangerar Levaloppet, som går den 22 juli vid Leva Kungslador precis i södra kanten av Visby. Det är en halvmara och ett millopp på en väldigt platt och vacker bana utmed havet, och motions- och barnlopp på 2 km. Premiären förra året drog över 400 löpare och det är historiskt sett väldigt bra för ön. Anmälningarna hittills ligger bättre till så vi hoppas på 600-700 i år.

Andra lopp jag gärna rekommenderar under sommaren är Viruddenloppet och Jungfruloppet. Gotland är fantastiskt året runt så jag nämner gärna Lucialoppet också. När det går lämnar jag till läsarnas slutledningsförmåga. Vi har i princip minst en tävling varje månad, och en del av dem är väldigt små. 15 pers på nån obskyr plats, och så fikar alla tillsammans efteråt. Skitmysigt. Placeringen brukar man veta redan när man står på startlinjen och ser vilka som kommit. ”Jaha, jag blir trea i dag.”

Du laddar för Island Games, vad är det?

Det är en sorts mini-OS för öar. I år är Gotland värd för andra gången, senast var 1999. Det är 23 öar som deltar i år, varav Falklandsöarna är de mest avlägsna. 2500 tävlande är faktiskt fler än i vinter-OS. Bland långdistanslöparna är nog Lee Merrien från Guernsey mest namnkunnig, han sprang OS-maran i London 2012. Han gjorde faktiskt sitt första Island Games på Gotland för 18 år sedan, så han har varit med ett tag. Hur som helst ska det bli otroligt mäktigt att få vara en del av detta och att få representera Gotland. Det är så nära landslagsuppdrag jag kan komma! När detta skrivs är det dags för invigningsceremoni och imorgon springer jag 10 000 m den första tävlingsdagen. På onsdag blir det syrafest: 1500 m. Jag hoppas på nytt PB och att det ska räcka för att inte komma sist… ”Bagarn” och Fred är våra medaljhopp men tyvärr drabbades Fred av hjärnhinneinflammation veckan före Stockholm marathon så det är ytterst oklart om han alls kan starta. Vi håller tummarna.

10 000 meters loppet har varit så här kommer en kort racerapport:

Loppet var helt grymt! Packat med folk både på huvudläktaren och runt hela ovalen och ett enormt publikstöd hela vägen – det är man inte bortskämd med i 10 000-meterslopp… Jag blev 11:a av 16 startande vilket var i övre delen av mitt förväntansspann. Mitt två veckor gamla pers klarade sig med 64 hundradelars marginal (det blev 34:55,04 nu), så man kan ju lugnt säga att jag är ganska jämn. Med tanke på att det var ganska blåsigt, och att detta var en helt annan typ av lopp där man sprang på placering snarare än med ögonen på klockan så tycker jag att prestationen känns snäppet vassare.

Daniel ”Bagarn” Antonsson knep bronset på 32:09,95, tätduon Oliver Lockley (Isle of Man, guld på 30:37,46) och Lee Merrien (Guernsey, silver på 30:40,84) var i en egen liga och följdes åt ända till spurtavgörandet. De har nog kapacitet för betydligt snabbare tider men loppet inleddes med några varvs promenad… Förhandsfavoriten Kevin Loundes (Isle of Man) som gjort 29:24 tidigare den här säsongen, föll under loppet och bröt lite senare.

Bagaren och Tomas efter 10 000 meter, foto Peter Lindvall

Störst jubel, frånsett medaljörerna, fick han som kom sist. 63-årige Rex Eagle (världens coolaste namn) från Falklands sprang in på 42:11, mer än 5 minuter efter näst sista löparen men den tappraste kämpen i startfältet.

Hur tränar du?

Ganska ad hoc. Jag vet ju ungefär vad veckomixen ska innehålla, det vanliga med ett snabbt intervallpass, ett mer tröskelbetonat intervallpass och ett långpass, resten skön distans. Exakt upplägg hittar jag ofta på under uppvärmningen. Jag springer ofta med hund och då dikterar det en del. Yatzy blir sur om jag håller på och springer intervaller fram och tillbaka på ett ställe så om hon är med blir det kanske mer fartlek i spåret. Däremot är hon helt outtröttlig. Hon springer lätt med på tremilspass, i alla fall om det inte är för varmt.

Tommy agerar hare till hunden Yatzy

Mängdmässigt låg jag stadigt mellan 8 och 10 mil i flera år. Det senaste året har det blivit något mindre och något bättre kvalitetspass. Men mängdåren har jag ju med mig i den aeroba ryggsäcken så bara för att det går bättre nu ska man kanske inte säga att jag gjorde fel tidigare. Numera försöker jag köra en del löpskolning och spänstövningar också. Det är kanske en del av förklaringen till lyftet, jag vet inte. Min filosofi där är ”lite och ofta”. Jag slänger kanske in tre löpskolningsövningar under uppvärmningen, det tar ett par minuter på sin höjd.

Springklubben?

Jag var prenumerant av den gamla Springtidningen, salig i åminnelse. Av någon anledning kom jag inte till skott direkt när klubben drog igång, jag tror att själva klubbtanken inte riktigt satte min värld i brand. Jag är ju liksom redan med i en klubb. Men jag ville ha tidningen så i vintras gick jag med och det gjorde jag rätt i. Jag tycker tidningen har blivit ännu bättre sedan omgörningen så det är julafton varje gång ett nytt nummer dimper ner.

Vem är inte sugen på att åka till Gotland nu? Stort tack Tomas för en fantastisk beskrivning av ”öjn” och löpkulturen där. Dessutom – lycka till i kväll på syradistansen 1500m, sub 4:30 förmodar jag… (Fick besked nu, ändrade planer – halvmaran på fredag istället, vi ser fram mot en rapport) Vill ni ha mer Gotland så blir det ett Spring på plats från Levaloppet i nästa utgåva.

Vill du också läsa om svensk löpning, profiler, träning, klubbar, forskning, hälsa, tävlingar, etc och samtidigt stödja svensk löpning – teckna dig här

Nästa utgåva kommer i augusti och det blir mycket läsvärt att se fram mot. Och du – fler dagens medlemmar önskas – otroligt uppskattad läsning, alla har något att dela med sig av, sin utveckling, sin klubb, sin stad, ett lopp… hör av dig till bg.nilensjo@springlfa.se

Barnen Ida & Axel grattar pappa efter 10 000 meter

 

 Dela på Facebook