En kort racerapport och när löpningen har ett högre syfte

Svempa  

Inför Lidingö Ultramaraton var vi ett gäng som sågs innan. Foto Robert Axelsson

Tidig söndag morgon ringde klockan och jag satt mig genast upp. Söndag betydde Lidingö Ultramaraton. Efter sedvanlig grötfrukost bar det iväg till Lidingö. Väl där träffade jag ett helt gäng löparvänner som jag till större del aldrig träffat innan. Det är nåt med löpare som man inte alltid stöter på när man träffar nya bekantskaper. Den där omedelbara känslan av att man träffats förr då konversationen bara flyter på. Tack alla som förgyllde min dag på Lidingö! Ni vet vilka ni är !

Själva loppet var en jobbig historia där jag rätt omgående kände mig totalt stum i ben. Den kuperade terrängen gjorde att jag stelnade till rätt omgående och orken tröt. Bestämde mig för att sänka tempot avsevärt och få till ett ordentligt långpass istället ! Rätt skönt ändå att de dåliga resultatet berodde på dålig kondis istället för onda kroppsdelar som var anledningen när jag senast sprang Lidingöloppet. Klart är dock att jag behöver öka träningsmängden så veckan ser ut som följer :

Mån : Ledig
Tis Fartlek* 75-90 min
Ons: Ledig
Tor: Distans 60-75 min
Fre:Distans (frivillig) 30-45 min
Lör: Långpass 105-120 min kommer bytas ut med lite längre då jag springer Kungsholmen Runt halvmaran
Sön :Långpass 120-135 min

Löpning har ett högre syfte för mig än att ta mig längst eller snabbast och jag har tidigare startat insamlingar för att hjälpa utsatta människor. Det största jag varit med om var när jag och några andra körde en 24 timmars stafett runt Mariatorget i Stockholm. Vi var ett gäng som avlöste varandra och det flesta hade fått sponsorer på antal löpta kilometer som de sedan skänkte oavkortat till P3:s Musikhjälpeninsamling. Själv fick jag ihop smått otroliga 8000 kronor tack vare fantastiska vänner och släkt.

När jag läste om loppet tjejmaraton som går av stapeln i Ursvik så insåg jag ganska snabbt att detta vill jag stödja och kontaktade arrangörerna. Att stödja ett arbete som hjälper kvinnor och barn som utsatts för sexuellt våld är en hjärtefråga. Jag kan inte springa tjejmaraton själv men väntar på att få en insamling godkänd där jag samlar in pengar. Jag återkommer när den blivit godkänd och tar mer än gärna emot bidrag.

Arrangörerna beskriver sitt arrangemang på följande sätt:
”Vi startade 2012, två volontärer som bara hade varandra och våra ideér till en början och har genom ett stort engagemang från löpare och andra de två första åren samlat in över 200 000 kronor till Panzisjukhuset (2012) samt till arbetet mot fattigdom i Bangladesh (2013). Från och med 2014 går allt till arbetet att stödja de utsatta i Kongo genom arbetet vid Panzisjukhuset. Vårt stöd är också ett sätt att visa att omvärlden stödjer det fredliga arbetet vid sjukhuset.

Sjukhuset med Dr Mukwege i spetsen är världskänt och 2009 var Mukwege nominerad för Nobels fredspris. Sjukhuset öppnade 1999 och har sen starten behandlat över 40 000 patienter och behovet är, tyvärr, fortfarande stort på grund av de fruktansvärda övergrepp som sker”.

Ni kan läsa mer om vad pengarna går till och om Panzisjukhuset om ni är intresserade.

I veckan fick jag också lite material från arrangörerna bakom loppet tjejmaraton.se.

Kommer bli bra som skydd för flinten under Göta Kanal Run!

Tack för att ni tog er tid att läsa. Vi hörs nästa vecka !

 Dela på Facebook