Racerapport: Bagheera Fjällmaraton 21K 2017

Emring & Järlmo  

06:30, lördagen den 26 augusti 2017, Långtorpet 1, Sälen

Utanför fönstret skiner solen från en klarblå himmel, termometern visar blygsamma 2 grader, knappt någon vind så forutsättningarna kunde inte bli bättre inför dagens lopp, Bagheera Fjällmaraton 21K Sälen. En stadig grötfrukost intogs innan det var dags att packa väskan, dra på sig överdragskläderna och lämna stugan för att ta den korta promenaden till startområdet.

Vi gick och samtalade lite om över hur vi skulle lägga upp loppet, detta som skulle bli vårt allra första traillopp. Lärdomen av de som sprungit innan var att gå upp för de tunga partierna och vara väldigt varsam vart man sätter fötterna samt att njuta då lopp på fjällen är sagolikt vackra, upplevelse-löpningarnas deluxe.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Ur högtalarna spelar de Kent, de ligger en förväntan i luften, klapprande trailskor, ryggsäckar, kompressionsstrumpor, doften av myggmedel, det var nu det skulle ske, vi skulle debutera som traillöpare. Vår känsla i startfållan var avslappnad och vårt motto för dagen var att ha så roligt som möjligt och att detta med all sannolikhet skulle bli något utöver de vanliga, både gällande halvmaror vi tidigare sprungit till uppförsbackar vi sällan skådat.

10-9-8-7-6-5-4-3-2-1 – PANG, starten går och fältet börja röra på sig, gps-klockornas pipande hörs tydligt när man passerar startlinjen, nu var vi i väg, i väg på en bana som skulle bjuda på slalombackar, stigar, fjällbäckar, stenraviner, myrer, ja praktiskt taget allt som hör fjällen till.

Starten med det flacka partiet genom Lindvallens stugbyar och publikens påhejande gjorde att första kilometern bara försvann och vi kom in i vår takt, i en takt som vi senare skulle förstå bara skulle bli en engångsföreteelse.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vi blickade uppåt och möttes av en vägg, den populära nedfarten Gustavsbacken uppenbarar sig, en riktigt utmanande start. Nästa samtliga sätter händerna på knäna och stegar uppför, vilken chockstart, pulsen skenade och vaderna fylldes av pumpande mjölksyra. I närmare 1,5 kilometer gick vi likt maskiner med blicken i marken uppåt, uppåt, ett mantra som kändes bekant för uppgiften var ”Kliv, kliv, överlev”.

De började slutligen plana ut och vi kunde börja springa av oss syran och vika ner mot Sälfjällstangens stugby. Här väntade ett lättare parti med en skön nedförslutning, vi kollade läget med varandra och det var tummen upp om an med lite skräckblandad förtjusning över vad vi precis hade överlevt.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Grusvägen veck av in i skogen, här sprang alla löpare på led på sviktande spänger, alla i takt och alla på led, en härlig känsla och det fanns inte en tillstymmelse till att något suckade eller flåsade dig i nacken, alla hade samma inställning och alla ville fram. Detta är nog det första loppet vi sprungit där tiden var fullkomligt ointressant och det märktes längst banan, så härligt!

Väl framme vid Högfjällshotellet. 5,5 km in i loppet skymtades den första energistationen, vi stannade till, tog oss lite dricka, en halv banan och druvsocker innan vi rullade igång igen. Bakom fjällbjörkarna såg vi nästa slalombacke breda ut sig, en 1000 meters uppförsbacke som skulle ta oss till toppen av Storfjället.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Stigningen började och metodiskt började vi att stega upp, blicken mot marken och med armpendlingen i hög form tog vi oss upp meter för meter. Andningen blev tyngre och mjölksyran började återigen att komma. När vi blickade uppåt mot toppen såg vi löpare som hade tagit upp sina mobiltelefoner och fotograferade, vi förstod att belöningen snart var inom räckhåll. Kliv, kliv, överlev.

Väl där uppe når vi loppets högsta punkt, 924 meter över havet och vi slås av hur fantastiskt vackert det är, milsvid utsikt och fullkomligt ljuvligt. Vi tar några bilder och fortsätter vår resa på Storfjället. Stigar, spänger och myr, de varvas om vart annat, stämningen är god bland löparna, nu är siktet inställt en svag lutande uppförsbacke, som känns om den längsta raksträckan där man inte ser slutet, mentalt jobbigt, men väl där efter väntar den andra vätskestationen vid Storfjällsgraven, 10,8 km.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vid denna vätskestation testar vi lite saltgurka och några kanelgifflar innan vi tar oss an banans mest löptekniska delar. Här låg det stenar huller om buller och precis överallt, här gällde det att sätta fötterna rätt och bara fokusera på att inte trampa snett, ja att komma undan utan benbrott var målet och det gick förhållandevis riktigt bra.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vi kommer till en dal med en porlande fjällbäck utmed stigen, här försvann skorna i lera stundtals men vad gör det? Vi tar oss fram genom stenrös, kvistar och magiska ljungdynor, stundtals glömmer man av att vi springer, vi bara rycks med av vad naturen har att erbjuda.

Tredje energistationen, 13,9 km, inte så långt kvar och så fort tiden har gått, har verkligen njutit av varje kilometer och kroppen känns fortfarande i bra slag om an lite trött i fotlederna efter allt parerande genom stenpartiet. Lite druvsocker och varm blåbärssoppa innan vi fortsatte upp mot Hemfjällets topp.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Sista stigningen innan det vänder hemåt. ”Vi grejar det här” säger vi till varandra samtidigt som ett lyckorus skönjer genom kroppen, ett rus som sätter igång en euforisk känsla över vad vi just nu får uppleva. Just där och då blev det så uppenbart att vår kärlek till löpningen ger oss så mycket tillbaka i livet. Upplevelser att få dela tillsammans med någon, upplevelser som ingen kan ta i från oss.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vi kommer till 16,3 km och besöker den vackraste energistation vi sällan skådan, här står några bord alldeles vid en liten sjö fylld med stenhögar, en funktionär säger ”Njut nu sista biten, för nu kommer den bästa delen”

Vi gör oss redo för sluttampen, skönt att de lutar nedför och skönt att det emellanåt kommer preparerade stigar, stigarna leder oss ned mot förädiska serpeninvägar och hiskeliga branter. Vi vågar släppa på, låter benen gå, nu vädrar vi målgång.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vi passerar den sista lilla knixen och skylten ”Allting har tyvärr ett slut” innan vi sätter full fart och släpper benen lösa att rulla igenom de sista kurvorna, vi vänder upp mot målrakan. De jublas som om vi var de första över mållinjen vilken härlig inramning och vilken ära det var att få en medalj i skinn av en liten dalkulla.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Vår sluttid på detta traillopp blev 2:42, vi är enormt nöjda men framförallt att vi fick vara med om en fantastisk dag och upplevelse som vi alltid kommer att ha nära hjärtat.

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Bagheera Fjällmaraton 21K - 2017

Tack Bagheera Fjällmaraton för denna gången, vi ses 2018.

 Dela på Facebook