Husbyte och fortsatt träning

Andreas Almgren  

Hallå hallå!

Nu har ytterligare en vecka gått och knappt en vecka återstår av lägret. Som jag nämnde i det tidigare inlägget var jag och Emil Blomberg först på plats, men i söndags dök nästa gäng upp. Detta ledde till att jag och Blommis fick packa packa ihop vår soptipp till hotellrum och flytta till husen där vi ska spendera resten av vår tid i Flagstaff. De nya husen är en klar uppgradering jämfört med hotellrummet men det har uppstått två stora problem med bytet.

1. Vi bor i två hus. Båda husen SKA ha internet. Bara ett hus HAR internet. Såklart kan man gissa vilket hus jag hamnade i. Vi kom som sagt dit i söndags och ägaren sa att en man skulle komma och fixa internet under måndagen. Dök det upp någon? Nej. Under tisdagen ringde vi samma person som sa att routern fanns i en låda i huset och att vi bara skulle koppla in den. Varför han inte sa det första dagen är fortfarande en gåta för oss. Efter att vi hade gått på skattjakt, hittat ”kistan” och kopplat upp den skulle den bara aktiveras. Det enda vi behövde göra var att skriva upp kontonumret och ordernumret som tydligt fanns uppskrivet  routern. Det funkade naturligtvis inte. Så nu är det torsdag och vi fortsätter jakten mot internet.

2. Husen är lokaliserade ett par km utanför Flagstaff. Just nu är vi sju personer och vi har en hyrbil. Eftersom vi är sju personer med sju individuella program så krävs det rätt så mycket planering. Eftersom ena huset saknar internet behöver vi bestämma allting när alla är samlade. Då somliga (läs Emil) saknar genen som sköter planering blir det ännu krångligare.

Ett stort plus är i.a.f. husen. De är väldigt rymliga och fullt utrustade. Detta betyder att vi inte behöver leva på snabbmat längre utan att vi kan laga vår egen mat. Ett ännu större plus är att jag och Rogestedt hamnade i samma hus som Linn Nilsson och Meraf Bahta. Det är väldigt skönt att ha några som gillar att laga frukost. Och lunch. Och middag. Dessutom måste man vara väldigt på tårna om man ens ska ha möjlighet att hjälpa till med disken. Livet är hårt.

Träningen har forsatt rullat på. Kvalitetspassen har betats av och mängden har forsatt till största delen bestått av alternativpass. Löpmängden ökas smått och det börjar kännas bättre och bättre. Speciellt tisdagspasset (2×6′-4′-2′) kändes som ett stort steg framåt. Dock tog jag inte ett enda ”bokstavligt steg framåt” under passet. Flagstaff har nämligen ganska stora väderskillnader och under hela tisdagsförmiddagen snöade det så passet fick genomföras på löpband. Det känns väldigt värt att åka över halva jorden för att springa på ett löpband.

Nu har jag en lugn förmiddag och laddar upp inför eftermiddagens banpass. Ha det!

 Dela på Facebook