”Jag ska tillbaka och jag ska vinna”

Reportage  

Efter att han i våras bröt lårbenshalsen under ett ultratraillopp såg löparkarriären ut att vara över för Johan Lantz. Men till mångas, inte minst läkarnas, förvåning har det svåra benbrottet läkt i rekordfart. ”Jag hade nästan förberett mig på att jag skulle få höftledsprotes, så jag är väldigt, väldigt glad”, säger Johan till Spring.

johan_lantz6

Ultratraillöparen Johan Lantz var i bättre form än någonsin inför Transgrancanaria, kanske var det därför han väntade med att bryta loppet, säger han. Nu är siktet inställt på comeback.

Omarbetat reportage från Spring #6 2016. Text Jennie Lorentsson Foto Privat

Det har snart gått fyra månader sedan de dramatiska scenerna. Johan Lantz, 25 år från Ockelbo, befann sig på Gran Canaria för att springa Transgrancanaria 125 kilometer. Han var i sitt livs form och såg en chans att slå igenom internationellt som ultratraillöpare. De som hade sett honom träna betraktade honom till och med som en potentiell segrare.

Men veckan före loppet fick Johan ont i höften och i ryggen. På tävlingsdagen bestämde han sig trots allt för att starta.

johan_lantz4

Sjukvårdarna på Gran Canaria tog hand om Johan i väntan på ambulansen.

Efter lite drygt sex timmars löpning, när han låg trea och knappade in på täten, gick lårbenshalsen av. Sannolikt berodde höft- och ryggproblemen på att Johan ådragit sig en stressfraktur som förvärrades ju längre loppet led.

– Jag kom ut på en asfaltsträcka och tänkte kliva av 800 meter längre fram för att jag hade sådana smärtor. Jag hade bett min supportkille att hämta mig där. Då small det bara till och benet försvann under mig, säger Johan Lantz.

Skruvad operation

Löparen bakom Johan, som sedan vann loppet, larmade några personer som stod längre bort och efter en knapp timme kom ambulansen. Det blev operation i Spanien, som underkändes av den svenske läkaren när Johan kom hem. En skruv satt snett och var inte alls fixerad så som den skulle vara. Läkaren fick beställa nya verktyg för att ta bort de spanska skruvarna och en ny operation genomfördes.

– Det var långt ifrån säkert att benet skulle läka över huvud taget. Det var verkligen ingen rolig tid. Jag skulle helst inte röra mig alls och låg därför bara hemma och tittade på dokumentärer, berättar Johan.

johan_lantz5

En röntgenplåt efter operation i Sverige. Till höger: Resultatet av den misslyckade första operationen i Spanien.

Ett par månader efter operationen i Sverige valde Johans läkare att ta bort en av de nya skruvarna. Han kunde då se att läkningen gick åt rätt håll. Ytterligare några veckor senare gjordes en ny röntgen som överraskade alla.

– Läkaren var jätteförvånad och tyckte att det såg riktigt bra ut. Han sa: ”Du kan gå nu”. Det var jag absolut inte beredd på. Och jag orkade inte heller, eftersom jag bara legat ner i 13 veckor och knappt hade några muskler kvar.

Mycket rehabträning

Sedan början av sommaren har han steg för steg byggt upp styrkan i benen. Fokus har främst legat på rörlighetsträning.

– Jag har gått en kilometer utan kryckor, men den sista biten fick jag stödja mig på en kompis. Jag är väldigt svag och får ta det lugnt. Konditionen är också dålig och det var ju några år sedan jag hade den känslan. Men det ser förvånansvärt bra ut och läkaren säger att jag kan ta mina första löpsteg om någon månad, säger Johan till Spring i slutet av juni.

Medan han jobbar på att bli helt återställd kommer han att följa med vänner på tävlingar, bland andra Elov Olsson när denne ska springa Ultra-Trail du Mont Blanc i Chamonix i slutet av augusti.

Läs mer: Peak Performance Vertical K

– Jag älskar att hjälpa folk på lopp, men jag hoppas också själv kunna vara med på den vertikala kilometern under Fjällmaratonveckan i Åre den 5 augusti. Jag har längtat jättemycket efter det och kommer göra allt jag kan för att delta, även om det blir med stavar och kryckor. Sedan är förhoppningen att komma tillbaka till Transgrancanaria någon gång. Det blir nog inte nästa år, men året därpå – och då vill jag vinna.

 Dela på Facebook