Lisa Rings ord om Ultravasan

Aktuellt  

Många av Springs medlemmar sprang i helgen, alla är vinnare som klarar av så långt i de förhållanden. I går fick vi två rapporter, idag en ny och faktiskt så är det en till på gång.. Men nu VM löparen Lisa Ring…

Att springa i skogen är mjukt och skonsamt , stick ut och snubbla, ramla, bli blöt och smutsig – KÄNN! 

 Komma hem, att springa VM känns. Mest mentalt för mig denna gång, fysiskt kändes det men inte som efter Barcelona Marathon i våras. Ändå löpvila 7 hela dagar, återhämtande dagar och efter ett tag kände jag mig mer och mer tillbaka. För att hitta lisakänsla-leende tog jag till en del ”hjälpmedel”. Läsa är en del denna artikel har en del viktigt att säga  http://trailrunningsweden.se/alla/nyheter/markus-vill-kanna/

Hade också mycket behov av lugn o tystnad för att hantera alla intryck o ”ryck” i den tuffa maratonbanan. Böcker då har min lista med Augustpristagare jag bockar av men fastnade lite för Majgull Axelsson samt lite annat smått o gått. Hela sommaren har snart gått och de avslutande sommarpraten var bra. DN har intressanta artiklar ibland natur + namn = intressant.

Naturen ger mig alltid positiva lugnande intryck. Nördar sådan forskning men känslan att uppleva den i kroppen på riktigt. Jag fick ett efterlängtat lyckoryck och bodde vid min favoritsjö över natten det var underbart. Bara naturen, jag och löpningen. Enbart trail fördelat på 3 pass. inga problem att sova själv i sovsäck en natt! Bara sovit med min framtida läraregrupp innan två gånger. Fick sällskap av fladdermus och rådjur. Lite rädd blev jag kl.02 då ja vaknade av rådjursljud men somnade till igen.

Mellan böckerna jag läste yogade jag mycket, gärna ute bland höga träd. Ritade blomster mandala och simmade både bassäng och open water. Njöt av öppet vatten ännu mer nu. Sorterade och lugnade tankar, träffade vänskaper. Var lite rastlös, tankar som far – vilken lång sommar jag har. Städer, länder upplevelser, platser, träning… och ja! jag vill ha ultravasan 45 igen, för det loppet vet jag gör mig glad mentalt. Fysiskt kan jag, det känner jag för jag kan hitta bra återhämtning. Det loppet i fjol utvecklade mig totalt.

På onsdagen släppte jag loss allt totalt i regnet, 14km ösregn – det var underbart, sprang så fritt o leende både asfalt och ”ultravasantrail” o bestämde mig för att dansa i regn på lördag. tjohej!

Måndag igen, lite höstkänslor. morgonyoga och simning – återhämtning efter min Ultravasanhelg på 61km med total fysisk och mental Lisakänsla. Därför vill jag berätta lite om hur Ultravasan 45 var 2017, som fjolårets segrarinna och banrekordhållare åkte jag dit helt utan krav och kom hem med ett så starkt leende minne erfarenhet och resultat 3:07, plats 2. (3.04 2016)

På torsdagen lät vi bilen till Mora gå, bilen fick passera Tiveden för det i senaste boken det står om den stora verklighetsflykten. Läskigt mycket igenkänning och jag har i övrigt läst mycket om nationalparken. Nu stod jag äntligen i nationalparken och fick uppleva en fantastisk berättelse av stig, natur, sand, sten, grottor, djur, precis vad som väntade på Ultravasan. Hade kunnat springa 45km där men nöjde mig med 45 minuter för sedan gick bilen vidare till Mora via veghamburgare i Nora. I Mora bemöttes vii på ett fantastiskt sätt, först simma bort lite trailsvettt i en iskall Siljan. Ännu en ow sjö check. Sen tack för det välkomnandet boendet vasaloppsorganisationen! började fokusera på kommande prestation. Avslappnat godnatt.

På fredagen jag på ”morningrun” återigen stå. I regn. Återigen inspirerande människor och ultralöpare. Vi tog en kort sväng 6km. Engelska svenska tjohej. Hem till frukost. ”ser precis ut och känner mig som guldlock i fjol” säger jag när jag står i sidenrock och dricker rå.  Stod på en kort intervju, förklarade hur jag i fjol trivdes. På presskonferensen fick jag däremot sitta längst fram och berätta lite kort. Inspireras och längtar ännu mera efter att springa med alla era! från USA, England, Sverige, Ryssland, Polen. Ultranamn som lilla lisa. Traci Falbo, Elov, Buud, Södermark, Jo Meek, Reagan, Olsziewski, Ryapolov, Fanni Gyurkó mfl. Men trots allas meriter så är det avslappnat härligt och ”yes my hair is so curly then i am so happy” Vadå 25 mm regn och lera, ultra. Inställning – nu laddar vi med mera. Vi fick ladda med mersmak, god mat och inspiration sedan hem för vila för jag hade känslan av att jag ville och kunde prestera tack vare återhämtning, inställning, minnen, visualisering och omgivning. Hade på vägen fixat nummerlappen, stått vid målgången och såklart fyndat på en av sommarens finaste loppis.

På lördagen jag vaknade med känslan igen. i bilen jag sitta på fältet jag lät benen lyckospritta, märkligt kan man tycka. Himmlen bjöd ju på HELLregn, bajamajjor och lera. Kände inte alls ”what a hell vad gör jag här igen efter VM?” utan även i år – Äntligen startlinjen.  Ultravasan 45 är min grej. Gemenskapen, delvis trail, springa totalt avslappnat fokuserat med leendet. Springa själv alla km 45. i REGN. skor inov8 för grepp. hepp hepp. pepp pepp. äntligen. Allt var lika bra anordnat och inspirerande som i fjol.

Pang, km 1-15 sprang jag inte själv för vi blev direkt ett starkt gäng med cirka 8 personer. Alla som startade 90, 45, kvartett och stafett var STARKA. För de blev faktiskt ultraswimrun. I mitt steg det inte alls brann men i känslan och sinnet övervann. Jag vet att jag kan och vill men det var inte bara jag som visade det utan tog initiativet direkt. Tempot hett hett, över grus, sten, väg mindes banan upp och ner. Fanny framför stark teknik och fart. Får även bra draghjälp, samarbete. in i min favoritdel efter 9km ropar jag”njut finaste delen”  till alla er får svar går du för sub 3? jag släppte efter taktiskt. ” jag ska ha kul idag” mitt svar i snitt 3.48. regnet öser ner. Drack lite vatten och sportdryck. Hjälpt till och hålla tryck  och ok rytm i de böljande leriga färdes spår.  Vad fort de går Oxberg-Oxberg.

km 15-30 utan er hade jag kanske vänt hem. men fick positiva minnesbilder av att elda på med blåbärsoppa hela vägen till Eldris. i Eldris är det inte långt hem till Mora. Här är fjolårshistorien som också varit en inspirerande hjälp i förberedelserna http://nocout.se/lisa-ring/2016/08/25/lisa-springer-vidare-fran-45-grader-iskall-blabarssoppa-till-45km-gradig-blabarssoppa-pa-ultravasan-sa-blabarssopptoppat-45km-i-411-temp-o-eratur-och-njutarnatur/ 

Inga energiförberedelser förutom det jag hade i filpbelt (bar, 6 enervittabletter, jordnötter, gps) för blåbärsoppa som fanns utställt var så rätt i fjol det var det återigen och känslan vände. Positiva tankar, glädje och känsla – bara jaga utan att kolla tiden. Bara njuta av naturen, banan kan jag, det var lite halt. Bra skoval, platt, snabbt, men ensamt. Men så fritt jag springa med ett väldigt spritt. Regnet smattrar. men inte jag tappar. Jag knapprar långsamt långsamt in och tänker om jag tar in 2 s per km kanske jag når henne innan mål. Men tappar då jag envist vill få i mig energi igen. Stopp nästan minuten bakom igen. Nästan nära, avstånd igen, jaga, igen. Totalt dyblöt. Linserna kvar? När tar de regnet stopp? Synen tar nästan stopp och varje steg känns som ett sugande dopp.  Vilket lopp vi gör, jag tror jag dör! Överallt pöl pöl pöl pöl pöl pöl. Men jag drunknar inte utan uppmuntras av mina mentala taktiska tankar och energiintag. Jag kan vinna idag, mentalt avgör jag.  Jag är tillbaks o ser dig ligger i rygg på Fanny 2km tills jag gör ett taktiskt rygg. Vi håller 4.20 fart mjukt sugande underlag och ”ryck” ner till ca 4 fart inte de lättaste men jag gör det och de ger effekt. Mest mentalt tror jag – att ha lett och bli passerad brukar inte kännas så fett, taktiskt faktiskt lisa. För fysiskt är alla 3 tider på pallen mkt starka. Tänkte ”starkast i slutet -fjolårsvinstkänslorna med kransen” torr varm handduk i mål. Eldris, Eldris snart elda på.

km 30-45 hör en fågel kvittra annars helt ensamt. ”hej morfar saknar dig kämpar för dig sista biten i regnet nu” knäpp? Så pepp av Ida och Elov. tänker 9 mil sen kl 05. Lisa bara 4,5 med sovmorgon. Ledarcyklist framför som i fjol. Överraskande starkt Johanna 90km som sa hej, orden” du flög ju fram” du med grattis starkt. Men visste vad som väntade bakom mig. I Eldris eldar jag på. Äntligen, ska gå snart i mål. Skriker, hallå blåbärssoppa, det skvätter överallt, får tag i gelehallon BLÄ. Tänker på Claeas i nocout hawai de smälte! Här de regnar bort och blir geleiga med socker överallt. Blött socker slickar på händerna. Km tickar men jag hör hur dina ben ticka ticka tätare o tätare.

Insåg att mentalt ligga och jaga ensam i 36km först passera en tjej Fanny sen se mig såklart man inspireras och lockas. Jaga är lättare än att jagas – fokuserar bara på jaga. Hoppa över varje pöl. Blöt, blöt, blöt men glad. Vilket lopp jag gör i de här förhållandena. Maraton på ca 2.55 samtidigt passagen, inte ett dugg förvånad såklart. Respekt att bli passerad av Joasia Zakrzewski.

Inget svar, för de liksom bara känns här kommer totala krampen. Är smart, accepterar, mamma fäller orden heja heja ”älskar dig” – tårar på upploppet i år igen fälls för det är så fantastiskt och speciellt. inga asfaltkänslor, bara kämpa, vilja, inspiration – ultravasan 45 i färdens spår för framtids segrar!

I kroppen i år fanns helt klart känslan av nytt banrekord nu var de väldigt vått. Torrt hur hade det då gått för alla starka på pallen som vi i målgång sa ” alla ka ha kransen runt halsen en stund ”so strong” alla tre hade ju lett loppet någon gång och vi gjorde varandra bättre!

Efter målgången, dopingkontrollen, skrattet, intrycken. Torkade i solen som då var totalt torr och solklar. såklart. Men jag var så himla glad av de jag genomfört och alla andra omkring. Ultravänner, blöta löparkämpars prestationer inspirationer. i färdens spår för framtids segrar! i alla väder för alltid starkare vader, mer slitna löpkläder skavsår och historiska upplevelser.

Sedan var det kort hem för ni vasaloppet stöttade oss även med fantastiska kvällen, först middagen, sedan sista kämpande målgången, ”swedisch snittar” eller ja canapees? ingen vet men satt o kände att jag verkligen kunde le o vara med er. Kramar o vi ses. Kvällen blev ganska sen, trött i ben, pigg i leende inspiration och tro.

loppet 2016

Oxberg 10:06:54 01:06:57 01:06:57 03:57 15.24
Hökberg 10:46:18 01:46:21 39:24 04:23 13.71
Eldris 11:28:05 02:28:08 41:47 04:11 14.36
Mål 12:04:15 03:04:18 36:11 04:02 14.93

loppet 2017

SPLIT KLOCKAN TID STRÄCKTID MIN/ KM KM/H  
Oxberg 10:04:34 01:04:34 01:04:34 03:48 15.80
Hökberg 10:43:26 01:43:26 38:53 04:20 13.89
Eldris 11:26:32 02:26:32 43:06 04:19 13.92
Mål 12:07:09 03:07:09 40:38 04:31 13.29

På söndagen sprang jag tillbaka till målgången 6km och yogade, avsluta med att jag ler när jag tänker på att jag i framtiden återkommer och drömmer om ultravasan 45 på sub 3 för det ultravasan 45 ger och lisa känner i sina ben är det en självklarhet, men vem vet vad som sker.

På hemvägen sa jag det med högläge i baksätet ”2 maraton sub 3 på 14 dagar” kan jag få fira med lite Lisagalenskap. Så våtdräkten och jag som jag blivit så stark av i sommar simmade såklart lite i Vansbro. HURRA. BURR. Visultation, ow sjö check igen.

En bild från i fjol på mig och Ida, båda historiska vinnare. vilken prestation hon stod för i år – banrekord! Hon delar även med sig av fina känslor och ord i sin racerapport. Likaså Susanne (vasakvartettvinnare) Känslan att se Elov och Erik med kransar stärker mig likaså övriga pallplatser och alla som tog sig till start och målet såklart!

Höstens tankar är att fortsätta vara stark, springa allt som fokuserar på starka löpkänslan och leendet. vi får se…

Tryggt som nu nu ligger jag i sängen med dalahästen, på golvet yogamattan och igelkotten. VM maraton o ultravasan sommarens drömplan genomförd! Fina minnen för alltid 

Dagar och visualiserar i färdens spår för framtids segrar.

 Dela på Facebook