Löpning får dig att leva MER!

Joels blogg  

Det är helt empiriskt bevisat, att vårväder ger mer löparmotivation. Varje vår börjar jag tänka mer på löpning. Jag börjar löpa mer. Jag börjar fantisera mer om framtidsdrömmar.

På det viset är det härligt att bo i Umeå. Man uppskattar verkligen ren asfalt ännu mer. Allra helst: torra skogsstigar. Torra skogsstigar alltså. Det är livets lycka komprimerat i ett nu. Doften av gran, ekorrar springandes över stigen, och den härligt förskonande svikten i mullmarken. Backarna, som åtminstone i Umeå är saknade under vintern (då skidskyttarna barrikaderat skogsstigarna), som man med trippande steg blir ett tillsammans med.

Ja, vårlöpning.
Jag sprang en gång förbi en syrénhäck under en av mina favoritrundor på jorden (ett epitet jag verkar ge alla rundor, beroende på minnen ifrån dem). Det var jag, grusvägen, en öppen åker och en syrénhäck som omfamnade alla återstående sinnen. Jag sade det högt: ”detta är balsam för själen.” Jo, det är det nog. Balsam, för själen.

Jag minns en gång då jag och min gamla gymnasiekompis sprang en halvmaraton innan frukost. Sällskapet, distansen, och avsaknaden av energiintag är relevant, då de alla förstärker sinnesintrycken. Jag lät min vän visa runda. Han tappade för en stund bort sig, så vi fick ”gena” rätt igenom skogen. Vi studsade (sannolikt snavade) oss igenom den mossbeklädda skogsmarken, fram till dess att en gren snärtade min vän i grenen, vilket gjorde att båda blev tvungna att tvärstanna. Den ena hukandes av smärta, den andra av skratt. Det är sann glädje.

Jag drar mig till minnes en morgonrunda jag gjorde en gång för några år sedan. Jag vaknade strax innan fem, det var ljust, fåglarna hördes genom fönstret. Jag kände mig lite hängig, förkylning på gång? Jag kunde inte tänka mig denna dag utan min löprunda, så jag tog mig ut. Jag sprang upp till Illern, en närliggande sjö. Det var dimma över sjön och morgonsolen fick vattendropparna att glittra. Jag stannade, flåsade och sade: ”detta är det vackraste jag sett.” Mina femton kilometer var genomförda innan klockan halv sju den morgonen. Jag blev senare på dagen sjuk, men det gjorde ingenting med den vackraste minnesbilden jag sett i sinnet.

Löpning gör att våra sinnesintryck blir skarpare. Våra sinnesintryck är våra sätt att tolka världen. Våra sätt att tolka världen, är våra liv.

Jag hade en härlig vårrunda igår. Jag kommer aldrig att glömma den. Den fick mig att känna mig så ojämförligt mycket vid liv.

 

 Dela på Facebook