Spring Trail Österlen 47 km – en upplevelse utöver det vanliga

Intervjuer  

Victor Glans har lämnat en skön racereport från sitt första ultratraillopp.

Det hela började redan i höstas med att undertecknad anmälde mig till ovan nämnda utmaning. Detta skulle bli min första Ultra. 47km… Eehh… Som sagt… Anmäld sedan länge. Jag har genomfört 2 maraton tidigare med blandade känslor…För några veckor sedan insåg jag plötsligt… Hjälp det börjar närma sig Trail-Ultra… Träningen har flutit på under vintern med ett snitt på ca 60km per vecka sedan nyåret dock har inte fokus varit distansträning. Förra söndagen (10/4) var det fokus på fart och PB på VDM 10km i Ystad sandskog. I och med det loppet sätter vi en bock i protokollet för sub 45min på milen. Måltid på 44:14 Yes jag fixade det.

Med go’ känsla efter söndagen var det dax att skruva ner tempot och fokusera på distans. Så sagt å gjort så bestämde jag med en kompis att på måndags eftermiddagen springa samtliga slingor i Torup utanför Malmö 10+7+3+2 i en följd vilket gav fina 22km. Efter energiintag bestående av frukost och en “snål” lunch på måndagen kom Emanuel och hämtade mig på eftermiddagen för kvällens övning. Skruva ner tempot…?!? De 22km i Torup genomfördes i ett 5:30-tempo… ;-) (min tanke inför lördagen var 7min/km)  Det var länge sedan jag var så tom på energi när jag kommit hem från en löpning! Lever nog lite efter divisen: Train low,race high… Lite krampryckning i ena låret frampå kvällen…!! De e sånt man får ta ;-)

DSC_000511

Sedan länge var det bestämt morgonlöpning på onsdagen och vilket sammanträffande att Frida Södermark var i stan å hade 18km på programmet ;-) Gerton fick också va med ;-)Start 05:25, guidning av ultralöpeskan genom ett Malmö med regnridå och knappt 2 timmar senare var jag hemma igen för att skicka iväg barnen till skolan.

Nu var jag färdiglöpt inför lördagen. Nu gällde det att fylla på energi inför vad som komma skulle. Vet nog inte sist jag ätit så mycket och druckit Carboloader och Rödbetsjuice… Mätt å go… Å laddad :-)

Jag hade sedan länge även bokat in mig på “Trail-kväll” på Kiviks Bio på fredagen med naprapat Sara Hannez och författaren till boken Löparens hjärta, Markus Torgeby. En bra kväll som avslutade med att jag kröp till säng i en enkelrum på Vitaby Järnvägshotell vilket jag hyrt in mig på kvällen till ära. På morgon mötes jag av en god frukost och ur några andra rum kom det fler traillöpare och anslöt till frukosten.

DSC_0013

Nu bar det av mot Christinehof Ekopark och “Slottet” för start. In i bilen å in i dimman bokstavligen… Tur man har GPS ;-) Jag kom till start med knapp men tillräcklig marginal… Jag brydde mig inte om uppvärmning och fartökningar denna dag utan nöjde mig med den långa promenaden från bilen… Jag vet att jag tänkte, i eftermiddag är denna sträcka ännu längre. (Victor, Mikael Andreas) Jag hann få fatt på några fler Götarepresentanter, Mikael och Andreas, å önska lycka till innan starten gick. Å huj va det gick (tänkt nu att jag siktat på 7-min-tempo)… Första knappa kilometern gick typ i 5-min-tempo å jag släppte ganska omgående av å landade ner på ett för mig behagligt långsamt (rent av slött) 6-min-tempo. Jag ska ju hålla ihop en stund till… Det är ju typ 46 km kvar.

Efter 3,5 km flack skogsväg var vi tillbaka vid slottet och fick hejarop från den ansamlade publiken. Nu har det börjat…

Efter 5 km hade arrangörerna lagt banan upp över den första lilla kullen. Här hade man kunnat springa förbi kullen men utposterad vakt förhindrade denna lilla potentiella genväg och besparande av höjdmeter. Det skulle komma mer höjdmeter :-) Det flöt på fint i ett makligt tempo och efter 8,5km kom vi till den första vätskestation. Gott med sportdryck, chips, nötter och godis. På’at igen…

Första milen avverkades på 1:03 i fantastiskt fin natur. Efter 13km svänger vi höger in på en skogsväg och här väntar dagens första riktiga stigning, drygt 50 höjdmeter på ca 800m distans så tempot sjunker till aktiv gång. Går det uppför så går det nerför… Det blev belöning efter en stund. Löpningen rullar på i som sagt vacker och skiftande natur utmed nämna å.

Vid 18km är det dags för nästa “uppförspromenad” 80 höjdmeter på ca 1100m distans. Nu var det dax att lätta på klädseln för nu stack solen till å det blev riktigt varm. Vädret kunde jag och mina medlöpare inte klaga på denna dag även om det började lite tveksamt.

Snart passeras 20km på 2:09 och halvmaradistans på 2:17 i närheten av Brösarps backar på väg mot Drakamöllans naturreservat. Högt var vi med grym utsikt. Nu var jag inne i en go “lunk” tillsammans med några nyfunna bekantskaper, bl a Stefan och Kerstin som jag för övrigt åt frukost på hotellet å så Lotta å ett helt gäng andra människor. Vid nästa vätskestation efter 29km fiskade jag fram min medhavda smörgås. Tack Vitaby Järnvägshotell för den!

DSC_0010

Här serverades det även kaffe å hembakta kakor. Vilket engagemang från arrangörerna. En stor eloge till alla som supportade! Här njöt jag av kaffet några extra minuter varför jag hamnade lite efter de jag sprungit med innan. Jag och Lotta kom dock iväg samtidigt och nu var jag piggast och körde på. Nu var det bara resten kvar, 29km avverkade och bara 18km kvar. Löpningen rullade på å kanske att tempot sjunkit något när jag hamnade några km mer eller mindre ensam. Men snart var jag ifatt en annan av mina tidigare “lagspelare”, Kerstin, sen innan pausen i Drakamöllan. Det märkes att en och annan började bli trötta. Fortsatt fin och omväxlande natur. Efter 34 km hejas jag fram av mannen med keps och kamera på magen, tack för dina glada tillrop. De behövdes… Det blir visst långt att återberätta detta men jag kan garantera att det var betydligt längre att springa… 3km senare hejas jag fram av samma man ;-) Först tänkte jag, hallucinerar jag men givetvis hade han förflyttat sig på ett snabbare och effektivare sätt än vad jag för tillfället roade mig med. Tack än en gång för dina glada tillrop.

Skärmavbild 2016-04-21 kl. 00.36

37km, nu är det ju verkligen bara min vanliga milrunda kvar… Hur svårt kan det va? Jag löpte vidare på någotsånär fräscha ben, men visst ska jag erkänna att det var välbehövligt med ett kort stopp på sista vätskestationen (för övrigt samma som den första) strax efter denna passerade jag maratondistans på 4:48. Nu inser jag (vilket jag i och för sig gjort ganska länge) att jag kommer klara min plan (7min-tempo) och vara i mål på sub 5:30. Nu kom Lotta, som jag lämnade bakom mig i Drakamöllan, som ett spjut! Var fick du den energi från? Det ryktades efteråt om nån koffeingel ;-) Starkt Lotta! Kvar var lite skogsväg, lite stig å några korta gångpauser men nu är målet nära. Sista biten in mot slottet som vi tidigare under dagen sprungit ut från på vek givetvis av i en liten efter sväng bakom slottet och precis innan upploppet på slottsbacken väntade de sista höjdmetrarna på oss löpare… I form av… Trapplöpning :-) Nu var det bara spurten kvar vilken jag faktiskt kostade på mig.

I mål efter 47km på 5h18m vilket ger ett snitt på 6:46, väl under mitt från början uppsatta mål för dagen. Och allt med en grymt bra eftersmak, mersmak, blodad tand, ja kanske rent av “hooked”. Jag lovar… Det blir fler gånger och då har jag ju en snittid att knäcka…;-)

Österlen Trail

Vid tangentbordet

Victor Glans

victor.glans@gmail.com

 Dela på Facebook