Titta han springer om löpning och välmående

Intervjuer  


På 90-talet när han började med ståuppkomik, gjorde han sig känd som ”världens ende nu levande norrman med en pessimistisk livssyn”. Idag anser han sig vara lite gladare och rätt välartad.

– Det går att ha mig i möblerade rum, men på minussidan kan det tilläggas att jag är ambivalent och hypokondrisk. Hypokondrin brukar slå till med full kraft cirka en till två dagar innan jag ska delta i ett lopp.

Vad jobbar du med?

– På visitkortet står det ståuppkomiker, föreläsare, skribent, löpare och flugfiskare. De två sistnämnda sakerna är ju inget jobb, men jag skriver för tidningen Fiskejournalen och har tagit mig an löpning i egenskap av skribent för GT:s kultursida. Dessutom föreläser jag om förändringar och gör ibland en del radio.

Hur roligt är det med löpning?

– På en skala 1-10 så ligger löpning mellan 8 och 10 de flesta dagarna. Fast kanske snarare meditativt och njutningsfullt än roligt, med inslag av smärta såväl som eufori.

goteborgsvarvet_kopia

Hur mycket tränar du?

– Jag försöker hinna med fyra pass i veckan, men oftast blir det tre.

Vilka distanser?

– Ett par pass i veckan runt milen, och sen ett långpass, som brukar bli mellan 15 och 25 kilometer.

Vilket underlag?

– Gärna terräng och backar, antingen ensam eller tillsammans med träningskompisen Pelle som säkert kommer att dyka upp i bloggen.

Ryktet säger att du fiskat mycket förut, men nu lämnat spöet till förmån för löparskorna?

– Nja, jag har inte slutat fiska, men det är mycket enklare att klämma in en timme då man tar på sig skorna och springer än det är att rigga fiskeutrustningen och ta sig till en älv eller än sjö. Det bästa vore om man kunde kombinera de två sakerna. Springa till sjön, fiska och sedan springa hem igen. Fungerar skidskytte så borde väl det också kunna gå.

Varför har du kommit till insikt att löpning är grejen just nu?

– Den ”hemligheten” sparar jag till bloggen.

Har du hållit på med några andra sporter?

– Ha, ha. Inte direkt. Försökte simma för några år sedan, men fick torr hud och klorgrönt hår. Dessutom blev det långtråkigt och jag fick skäll när jag krockade med inbitna simmare som verkade vara på väg tillbaka till människans ursprung som vattenlevande varelser.

Du verkar vara en person som har många järn i elden. Ger dig löpningen någon slags sinnesfrid eller ro?

– Ja, utan tvekan. När jag är ute och föreläser och har sprungit av mig innan så känner jag mig mycket mer avslappnad och fokuserad.

Siktar du mot något speciellt mål i år?

– Jag är ju ingen ungdom längre, men eftersom jag började sent så är det fortfarande personbästa på Göteborgsvarvet, Lidingöloppet och Midnattsloppet som gäller. Loppen är å andra sidan inte huvudsaken, intalar jag mig, utan bara en krydda på toppen av det välmående som kommer med regelbunden löpträning.

 Dela på Facebook