Upploppsrakan

Andreas Almgren  

Hallå!

Nu var det väldigt länge sedan jag skrev här och kände att det kunde vara på sin plats med ett nytt inlägg. Jag kan inte säga att mitt liv är speciellt spännande just nu så jag kan inte lova att detta kommer att bli den mest händelsefulla texten som man kan ta sig igenom. Om ni nu väljer att fortsätta hela vägen till slutet kan jag inte ge er tillbaka tiden som ni slösar bort. Dock lär ni ha en hel del fritid om ni nu redan är här så ni hade väl ändå ödslat tiden på något annat meningslöst istället. Nu har jag sänkt förväntningarna tillräckligt, let’s rock!

Vad har då hänt i mitt liv? Hur mår mår min kropp? Hur går mina tankar? Vad är meningen med livet? Vilka är mina favoritstrumpor? Varför svamlar jag? En del av dessa frågor kommer jag nu att svara på (svaret på den sista är att jag är lite uttråkad). Jag kollade tillbaka och såg att mitt senaste inlägg publicerades den första augusti, d.v.s. för ganska exakt 2.5 månader sen. Då hade jag precis gjort en röntgen och sett att läkningen var i full gång. För en månad sen gjorde jag en ny röntgen och fick svaret att man fortfarande kunde skymta frakturlinjen men att läkningen hade fortsatt enligt planen. Ungefär i samband med detta fick jag bli av med ortosen helt och ca 2v innan fick jag börja cykla och vattenlöpa. Träningen har stegrats mycket och nu kör jag på ordentligt. Jag känner hur konditionen börjar komma tillbaka och hur rehabövningarna fortsätter att stärka kroppen. Träningsmässigt känner jag mig positiv igen och det var LÄNGESEN jag kände så. En tränande Andreas är en glad Andreas.

 

Så hur ser en vardag ut i mitt liv just nu? Detta skulle väl kunna beskriva ungefär 90% av dagarna:

 

6:30- Jag vaknar. Är kissnödig. Dopingkontrollanten kan komma i en halvtimme till. Måste hålla mig.

6:45- Frukost. Ingen högoddsare.

8:00- Åker till simhallen för vattenlöppning. Jag har inte sett mitt ansikte men skulle misstänka att ansiktsuttrycket när jag går från bilen till simbassängen kan jämföras med en fånge på väg till elektriska stolen. Jag är med andra ord inget stort fan av vattenlöpning.

9:30- Åker till gymmet. Börjar med lite cross trainer för att få upp värmen igen. Därefter kör jag mitt rehabprogram med stryke- och rörlighetsövninger.

11:15- Åker hem. Tänker att jag borde plugga innan lunch (linjär algebra och envariabelanalys). Försöker läsa lite. Är hungrig. Min mentala styrka är dock lika stor som Mount Everest. Därför håller jag mig ända till 11.30 innan jag lagar lunch.

12:30- Åker till Bosön till min sjukgymnast 2ggr i veckan. Ibland åker jag till andra behandlingar. Ibland pluggar jag. Ibland vilar jag när jag borde plugga.

14:30- Kommer hem. Kaffe och plugg. Jag vet att jag klagade mycket på Rogestedt och Walldén när de pratade om kaffe i Portugal för ett år sedan. Nu är jag själv i träsket. Dock har jag dragit med Rogan i Paradise Hotel-fällan så vi är kvitt.

16:30- Hello darkness my old friend. I’ve come to talk with you again. Tillbaka i gymmet för cykelintervaller.

17:30- Ligger på golvet efter cykelintervaller.

18:15- Åker hem efter stretch och lite kompletterande styrka.

18:45- Middag. Återigen ingen skräll.

19:15- Plugg, om jag inte är förstörd efter cyklingen. Vilket jag ofta är.

21:45- Böjar fixa i ordning mig.

22:00- PARTY HELA NATTEN! I sängen. Blundandes. Jag lägger mig alltså.

 

På helgerna brukar jag nu köra helvila för att återhämta kroppen och låta foten vila lite extra. Hur bukar en helgdag se ut då?

07:00- Vaknar

07:30- Plugg

22:00- Godnatt

 

Nu är det i.a.f. inte jättelångt kvar innan jag ska få börja springa igen. Förhoppningsvis är det bara några veckor kvar, men jag tar hellre några extra veckor än startar en dag förtidigt.  När man inte har sprungit på 4.5 månad känner jag att det är värt att vara försiktig. Nu börjar undertecknad bli aningen trött. Det är med andra ord dags att avsluta inlägget. Ha det bra!

 Dela på Facebook