Varför springer du?

Stafettblogg  

En fråga jag ofta får som löpare. Jag vänder på det och säger; Varför springer du INTE?

Min historia som löpare började hösten 2009, vi hade under våren fått vår andre son och träning fanns inte med på schemat. Jag kommer ihåg att jag vaknade en morgon, såg mig själv i spegeln och kände inte igen tjejen som tittade tillbaka på mig. En trött och tung tjej med alldeles för lite energi. Raka motsatsen till hur jag ville se mig själv. Samma dag bestämde jag mig, det var dags för en förändring!

Jag började med att gå ut och gå med barnvagnen, rundorna blev snabbt längre och längre och tempot högre och högre. Jag hade även börjat gå på olika gruppträningspass och vågat mig på crosstrainern i gymmet men jag kände att jag ville ta det till en annan nivå. En dag under senhösten bestämde jag mig för att jag skulle öka på tempot lite på min promenad och våga mig på att jogga lite. Jag kommer ihåg den där första känslan av total förtvivlan. Jag hade fått för mig att det skulle kännas så bra och gå så smidigt och att jag skulle älska det, istället flåsade jag som en argsint tjur, hade ett löpsteg tyngre än en flodhäst och blodsmak i munnen efter 200 meter….. Vad hade gått fel?

Jag tror att har man aldrig sprungit förr så går man nog ut lite för fort i början och med tron om att man ska kunna det och älska det med en gång. Vad man måste tänka på är att det är någon som tar lite tid bara man låter det. Min kärlek till löpningen växte fram under vintern 2009 och våren 2010 och jag kommer aldrig att glömma första gången jag sprang fem kilometer utan att stanna, lyckan var total!

Så tillbaka till frågan. Varför springer jag? Ja, varför inte? För att jag har kommit att älska det, för att jag idag inte vill leva utan det, för att jag kan göra det var jag vill, när jag vill och hur ofta jag vill. Jag får frisk luft, jag får motion och det är ju så förbannat roligt! Hur kan man inte vilja springa? Att jag sedan tappat 20 kilo, blivit mycket piggare, träffat en massa nya vänner och hittat tjusningen med att springa lopp det är en ren bonus!

Sandra före efter löpare

Hej! Mitt namn är Sandra Williamsson Zetterqvist och jag är löpare, jag är även mamma till Lukas & Hugo (och gravid i vecka 28 med barn nummer tre som beräknas se dagens ljus till midsommar), fru till Jimmy och syster till han med skorna Simon Wikstrand. Jag har fått äran att de kommande fem veckorna få dela med mig av min vardag som löpare samt min historia. Jag hoppas ni hänger med!

 Dela på Facebook