Änggårdsbergen i oktober

Ove Haugen  

anggrdsbergen

I fredags morse blev det åter ett pass i Änggårdsbergen. Det gäller att passa på när det inte regnar (endast två prickar skiljer backlöpning från bäcklöpning). Jag kan inte nog understryka hur djupt privilegierad man är som bor mitt i smeten – dvs Linnéstan i Göteborg – och har tillgång till sådana omgivningar efter en kvarts uppjogg hemifrån.

rimfrost

Och vi närmare eftertanke låter man sig förstås inte hejdas av lite regn. Sportfiskare brukar hävda att det finns två sorters väder som ägnar sig särskilt bra för fiske – uppehållsväder och regn – och det samma kan sägas om löpningen.
Eller varför inte minusgrader och plussgrader? Den här morgonen såg jag höstens första rimfrost i vassen vid Axle mosse. Men längre upp i backarna kunde jag känna hur solstrålarna värmde mot ansiktet.

solskog

När jag springer här känner jag en djup tacksamhet gentemot min vän Ulf, som triggade mig att börja springa och som visade mig Änggårdsbergens stigar. Själv har han gått över till att cykla, den dåren! (Men det är väl så de funkar, vägvisarna, innovatörerna. Han som uppfann ägg och bacon till frukost äter förmodligen croissanter.)

skog

Ha en fortsatt god höst, alla löparvänner (och cyklister). Vi ses i spåret.

 Dela på Facebook