Vi fortsätter presentationen av årets prestationer. Idag är det kategorin Årets Elsjäl där Studenternas Lorenzo fick flest röster. Misstänker att vi ser honom i Ystad i morgon, missa inte att gratulera honom.
Rubrik: Han är en evighetsmaskin!
Nominering:
Utan Lorenzo hade löpningen i Stockholm inte varit alls på den nivån det är nu. Ingen arrangerar mer arenalopp med fokus på de tävlande och deras resultat. Samtidigt reser han runt och är speaker, håller koll på långdistanslandslaget och coachar löparna i sin klubb FK Studenterna.
Årets eldsjäl, hur känns det?
Jo, det känns bra, sedan vet jag inte om jag förtjänar det eftersom en eldsjäl egentligen ska ställa upp hela tiden helt ideellt vid sidan om sitt arbete någon annanstans. Jag arbetar med löpningen dygnet runt med eller utan ersättning. Jag kan ställa upp i en ny klass, Årets Evighetsmaskin, kanske? Men då får man ställa frågan vart tog förra årets evighetsmaskin vägen? Den kanske sprang fel på Kretsloppet i Borås och letar fortfarande efter målet?
Vad är en eldsjäl enligt dig?
–Det går inte att låta bli låta bli att beundra den poetiska sammanslagningen av den brinnande elden och den existentiella frågan om vad en själ rymmer. Hur länge kan lågan brinna? Hur tillför man energi, för att den inte ska slockna? Ja, det krävs samspel med andra som delar passionen och att dela glädje och sorg med dem. Samspel är alltså viktigt men eldsjälen behöver ha en förmåga att skapa miljöer där deltagare får energi och hen behöver ha en stor motor.
Berätta, vem är du?
–Jag är en kulturjournalist som ganska snabbt efter examen på journalisthögskolan blev specialiserad på friidrott i allmänhet och långlöpning i synnerhet. Jag var med nästan från nätets begynnelse och gjorde även en vända på förbundet kring millennieskiftet som medieansvarig och tävlingskonsult. Vårt skrå är så tunt att jag fick leda den första presskonferensen som jag gick på och strax därpå blev jag presschef för Stockholm Marathon. Sedan har det bara rullat på med nya hattar lite överallt. I dag är jag kanske mannen med flest hattar inom svensk löpning? Var jag än lägger hatten är jag hemma. Eller en italienare som kom hit för att lära er att varken bryta eller koka över pastan och att börja först med såsen. Ha tålamod!
Varför blir det så många hattar?
–Det går inte att hålla på med något om man inte gör det fullt ut. Vad ska man med ett halvt engagemang till? Du kan inte vara halvdan om du ska arbeta hela dan. Fast det är klart, fornnordiskt är jag halvdan (till hälften härstammande från Norden). Sedan kan man inte stick under stolen att det behövs engagemang om löpningen ska utvecklas, det gör sig inte själv och det kryllar inte av människor som är villiga att ta på sig de där hattarna.
Vad är det som driver dig?
–En outsläcklig önskan om utveckling, jag vill se människor utvecklas. Löpningen ger dig väldigt konkreta chanser att mäta det, men egentligen är det kollektiva arbetet som leder till de enskilda resultaten som är den stora glädjen. Man kanske inte känner det när man lider sig igenom pass efter pass, men euforin i att se någon lyckas som man har kämpat med genom alla timmar är obetalbar.
Känner du av uppskattningen?
–Uppskattningen är att se människor lyckas och nå sina mål, det är det som driver mig i det jag gör. Jag behöver ingen klapp på axeln utan får en bra känsla inombords när löpare sätter sina mål och när arbetet man är med i lyfter svensk löpning. Klubbarnas arrangemang runt om i Sverige bygger på att det finns galningar som orkar dra i tävlingarna, tyvärr kommer inget av detta av sig själv.
Vad är ditt största minne från 2022?
–Jag kan inte avgöra vad av allt det som Anna har gjort som ska stå i särställning. Helheten är större än summan av delarna. Ett klurigt svar som kräver lite eftertanke, men annars så imponeras jag över alla de löparna som kämpar i det tysta och kommer till tävlingarna och presterar gång efter gång.
Ambitioner 2023?
–Varför inte, ”Alla Slog Rekord” får bli årets rubrik. Och allra helst på Långlöparnas Kväll på Stadion.
Övriga nominerade i kategorin var Curt-Roland Ljung och Johan Steene.
