Biologisk krigföring

Ove Haugen  

Som tidigare meddelat slutade jag med mitt årliga inköp av löparskor efter att ha läst Christopher Dougalls Born to Run. Dougall menar ju att skadefrekvensen minskar i takt med att skorna slits.
Dougalls nämnde dock inte att något annat ökar i takt med den minskade skadefrekvensen.
Jag behöver knappt säga vad det är. Det räcker att berätta att jag ställde de äldsta dojorna i förrådet vägg i vägg med grannens lägenhet. Detta fick min sambo att på allvar bli orolig för att någon i grannlägenheten låg död sedan länge.

 dojor
Åttaåringen låter sitt budskap framgå med all önskvärd tydlighet.

Vad göra? Att skrubba dem och spola av dem var ungefär lika effektivt som att gömma sig under soffan vid ett kärnvapenanfall, men i går fick jag tipset att ställa dem i frysen under cirka ett dygn.
Sagt och gjort. Även om de låg i en plastpåse tog det emot lite ett lägga dem tillsammans med kött, fisk och grönsaker, men risken att förväxla dem med laxen till dagens söndagsmiddag var ändå relativt liten.
Nu är de ute ur frysen, och de ser i alla fall fräscha ut. Om de fortfarande går att använda till biologisk krigföring återstår att se när de har tinat.

 somnya
Frysta skor från 2009.

 Dela på Facebook