En ny triathlet on fire!

Blogginlägg  

Hon bor just nu i ett trångt kollektiv i Motala och Stockholm för att ha råd att bara träna, äta o sova. Det är mycket man måste offra och avstå ifrån för att orka och inte gå sönder som elit idrottare. Kontinuitet, att våga tänja på gränserna, få träna tillsammans med andra duktiga triatleter och ha alla faciliteter nära tillhands är kanske nyckeln till framgång. Nu är det bara tävlings jävulen som måste spetsas till och Amanda Bohlin kommer att kunna gå så långt hon vill.

Amanda Bohlin  Bild: Lars Bohlin

Amanda Bohlin Bild: Lars Bohlin

 

Du har varit i Nya Zeeland i nästan 6mån och tränat triatlon som eliten, vad var syftet med det från början?
Jag och min sambo Mikael Sahlberg (en av Sveriges bästa triatlet fd simmare) pratade väldigt mycket om att “sticka från allting”. I samband med att han gjorde stora framsteg inom kortdistans i triathlon gick hans tankar åt att göra en riktig satsning inom det. Jag är inte den som bangar och efter mycket om och men tog jag tjänst ledigt och vi sålde lägenheten. Självklart var det väldigt nervöst inför vad som komma skall och vi satte mycket på spel då vi helt plötsligt blev hemlösa och (nästan) arbetslös.

Hur har syftet förändrats?
Efter några veckor på Nya Zeeland bara tränat triathlon och levt ”proffs-livet”, insåg jag att det är det här jag vill göra. Samtidigt gjorde jag ganska stora framsteg inom sporten vilket förstärkte den känslan. Dock är jag väldigt medveten om att bli så bra som de bästa tjejerna i världen krävs väldigt mycket tid och tålamod. Jag kanske aldrig kommer dit men jag vill ändå försöka och se hur bra jag kan bli.

Är det elit satsning för dig nu?
Då vi bodde i staden Cambridge på Nya Zeeland där Nya Zeeländska high perfomance tema (Tri-NZ) befann sig fick vi möjlighet att träna med dom. Det var otroligt lärorik! Med detta sköt jag på tjänstledigheten några månader till, så att jag kunde fokusera på triathlon i sommar.

Du har sprungit lite bergslopp b.l.a vunnit hammarbybacken maraton och tjurruset och är fd orienterare hur blev det triatlon tillslut?
Jag sprang en del tidigare, framför allt orientering och några få bergs lopp. Minns att en vän utmana mig att köra Sthlm triathlon 2011, då visste jag knappt var triathlon var. Men jag tänkte att det kunde bli en rolig grej och ett avbrott från löpningen. Dock fick jag stressfraktur i foten början av sommaren 2011 och börja därför cykla mer, då som komplement till löpningen. Simma gjorde jag inte alls och bröstsimma de 1500m på tävlingsdagen. Jag fastnade framförallt för cyklingen och kombinationen till löpning, (kallas också duathlon). Mycket beror på att jag inte alls kunde kråla på den tiden. Mycket kort därefter träffa jag Mikael Sahlberg, han fick mig att börja sim-träna, januari 2012

Hur har du löst det ekonomiskt med utrustning, triatlon är ju en dyr sport? Vilka är dina sponsorer?
Jag har sparat väldigt mycket själv för att kunna klara mig. Men jag har fått otroligt mycket stöd från familj och vänner runt omkring mig, som har låtit mig få bo hos dom i princip gratis. Utan deras hjälp hade jag aldrig kunnat göra det här. När det gäller all utrustning som behövs, våtdräkt och cykel, har jag våtdräkt från Zone3 som stöttar mig inom det. Cykel är det B-sponsring vilket betyder att man får köpa cykeln på inköpspriset från Outdoor extrem sport (ODEX) som säljer Argon18 .

Du har hållit dig skadefri trots hård träning, vad beror det på?
Träningen på Nya Zeeland har handlat om att bygga en stark grund. Vi har tränat väldigt mycket mängd på väldigt låg intensitet för att klara av lite hårdare belastning när tävlingssäsongen sätter igång. Jag tror därför jag har klarat mig utan skador. Efter att ha kört så här har jag inte behövt träffa någon naprapat, sjukgymnast eller ens massör.

Vart är du om ett år?
Jag hoppas att jag simmar så pass bra att jag kan köra Europacuper utan att komma sist eller bli varvad. Jag har utvecklas enormt mycket inom utvecklas enormt mycket inom samtliga delar men jag har fortfarande en bit kvar för att kunna haka på, framför allt på simningen. Det kommer krävas mycket timmar och tålamod.

Du har alltid varit strateg och analytiker jämförelse med mig och ja vet att du har haft svårt för att slappna av inför en tävling, hur känns det idag inför tävlingar?
Jag har aldrig tidigare varit så trygg och stabil tidigare, framför allt mentalt. Klart jag är pirrig på tävlingsdagen men aldrig nervös.

Yoie- Amanda har varit en klockren alt coach för mig när jag var ensam iväg på SM och löpar tävlingar, ställt upp, lyssnat, masserat ömma muskler, hejjat, kritiserat, stöttat, följt med mig enda fram till start signalen. Hon har sett mina misstag och jag hoppas innerligt att hon stannar upp och klappar sig själv på axeln för det hon presterar och att hon vågar drömma! Hejja big sis! Bobbo

 

Bild: Peter Holgersson

Bild: Peter Holgersson

 Dela på Facebook