Det fanns liksom ingenting att skylla på i dagens Hässelbylopp. En mil i ett fantastiskt löparväder skulle avverkas. Det personliga rekordet på en mils landsvägslöpning från Grekland i våras på 37.55 skulle puts väck. Dock kunde ett firande förstöra mina planer på en bra tid.
I fredags spelade ett av mina favoritband, Elweroth, på lokal i Norrköping. Jag tänkte, att kan David Nilsson så kan väl jag. Då menar jag David Nilsson för några år sedan. Och då menar jag hans stora intresse för konserter och inget annat.
Dessutom är ju jag bara en glad motionär. Så det blev buss in till stan på fredagskvällen, en del tvivelaktig vätska ur ett rent hälsoperspektiv intogs, en väldigt bra konsert och vidare vandring ut i Norrköpingsnatten. Festligheterna avslutades typ 03.20 med korv och hamburgare. Tror också att en burk av den svarta kolsyrade drycken slank ned. Något som annars varit bannlyst sedan i våras.
Hemma 04.00 glad och fin.
Lördagen blev något seg och noll meter löpning på kontot.
Att säga att jag tvivlade på att jag skulle kunna ”persa” är inte att ta i. Det kändes som att all träning jag gjort de senaste månaderna var borta och värt noll och intet.
Väl på plats i Hässelby mötte jag Abraham Adhanom och Nassir Dawud under deras uppvärmning. Jag hängde med dem och när vi kom tillbaka till startområdet så var jag duktigt varm. Känslan var – konstigt nog – riktigt bra.
Eliten gav sig iväg och klockan 12.20 fick jag ställa mig längst fram i motionsklassen.
Inledde med 3.40 och 3.41/kilometer. Kändes stabilt. Den tredje kilometern gick på 3.37 vilket var lite snabbare än planen. Passerade fem kilometer på 18.29 (bara 19 sekunder från mitt ”pers”!!) och tankarna om sub-37 började dyka upp. De tankarna försvann snabbt när kilometern mellan sex och sju landade på 3.53. Då fick jag gräva djupt för att hitta farten, bestämde mig för att fredagens äventyr inte skulle få förstöra min sluttid.
Kul och bra att vi var några som hjälptes åt att dra. Länge låg jag tvåa, men orkade inte spurta riktigt duktigt och slutade på fjärde plats av 2 601 löpare i mål.
Tiden blev 37.35. ”Pers” med 20 sekunder.
Att alkohol och löpning inte hör ihop fattar jag med. En del brukar parta efter sina lopp. Jag tog ut det hela i förväg. Men vem vet vilken tid jag nått om jag inte hade gått ut på lokal. Eller kanske blev effekten att jag kunde slappna av och inte bry mig så mycket.
I Valencia 15 november är målet sub-37 på riktigt och det blir inget firande. I alla fall inte i förväg.
