Kissnödig

0
24

Tills nu, för jag har börjat dricka vatten, precis som de flesta andra människor. Jag vet att jag har varit dålig på att dricka, är liksom inte törstig. Men efter min klagan här på bloggen att jag alltid är hungrig kom någon med tipset att dricka mer vatten. Nu vet jag hur det är att vara kissnödig. Denna vecka har jag utnyttjat faciliteterna på en handelsträdgård, i affärer, knarkartoaletterna i Tiergarten, buskar och nästan byxorna. Paniken när man knappt inte kan hålla sig är inget kul, och min förra strategi, jag klarar mig några timmar till, funkar inte riktigt längre. Vet inte om det beror på ett ökat vattenintag men denna vecka kan jag stolt meddela att jag varit lite mindre hungrig och inte ätit något godis överhuvudtaget. Dessutom ätit sundare och inte så mycket kolhydrater. Är allt lite stolt över mig själv.

Mitt projekt från och med förra helgen är tre stycken lopp på 10 km. Jag vill förbättra mina tider på den distansen och framförallt, en gång för alla, komma under 40 min på sträckan. Nu tittar ni säkert till höger här på sidan och förundras över min tid på maran som innebär en snittfart på 4:06min/km. Tänker sedan att det inte är några problem att fixa 40 min. Men det är inte så lätt som man kan tycka. Någon sa till mig i veckan att när jag började löpa hade jag säkert ett steg som passar för maran. Att träna upp ett som dessutom passar kortare distanser är görbart men kräver mycket jobb. Jag är dålig på att köra löpskolning själv, och har som mål att ta tag i det när jag kommer hem tillsammans med andra. Steget utvecklades mycket i höstas på banan inomhus, men sen brakade det ihop igen på grund av överbelastningen. Men för tre år sedan såg det verkligen ut som jag hasade runt i ett par gamla tofflor, så det går i alla fall framåt.

Idag ska det laddas, förhoppningsvis optimalt. Igår joggade jag först 5 km tillsammans med kompisar, sedan fortsatte jag planlöst själv, upptäckte nya mysiga gator i stan, och vips hade jag samlat ihop 20 km. Imorse jogging fem kilometer med några fartökningar och stor frukost. Nu har jag bakat bröd och en rabarberkaka och vi åker snart på utflykt med våra cyklar till en park. För att hitta en park behöver man inte åka långt här, finns en runt varje kvarter. När man var liten var det ett äventyr att tälta i trädgården. Nu är vi lite äldre så därför väljer vi ändå en park lite längre bort så det blir mer hardcore. Vad som händer ikväll vet jag inte, men jag bor i Berlin, så allt är möjligt. Vattenflaskan ska med, hoppas jag hittar någon toalett eller bra buske på vägen.

park

Parkliv, bilden är dock tagen för exakt en månad sedan, för så länge har det redan varit sommar i Berlin!

Föregående artikelTvå veckor kvar till Göteborgsvarvet
Nästa artikelKissnödigt
Löparäventyret Namn: Frida Södermark. Född: 1978. Bor: Norrköping. Klubb: Tjalve IF Norrköping. Tränare: BG Nilensjö. Meriter: SM-guld 2012, 2014, 2016, 2017 och 2018 på 100 km, SM-silver 2013 och 2015. 1:a Leipzig Marathon 2011. 8:a i Comrades 2014. 4:a i Ultravasan 2017.  Personliga rekord:  5000m: 18:40. 10000m: 37:46. Halvmaraton: 1.20:52. Maraton: 2.51,32. 100 km: 07:51:22. 12 timmar: 125,6 km. 24 timmar: 214,2 km. Favoritsträcka: Marathon. Roligaste löparminne: När jag blev bjuden på mat och fyra snaps på en kyrkogård i Armenien under ett långpass. Vill med löpningen: Se hur snabb jag kan bli och hur långt jag kan springa och ha kul under tiden.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här