Jag och Helmut

0
7

I lördags var det tävling. Det finns en klubb som håller hus vid den stadion, en kilometer från mig, där jag ibland brukar intervallträna på egen hand. I en flyer kunde jag konstatera att klubben behöver nytt blod. På sidan fem hade de en firarhörna där man bland annat gratulerade Heinz 78 år och Irena 62 år. Hittade även info om en tävling på 10 km i den intilliggande parken, Helmut Böhm Lauf, perfekt, vad är bättre träning än ett sådant lopp.

balkong

Grymmaste uppladdningen i solen på vår balkong i kollektivet där jag bor.

När jag var på plats för att köpa ett startnummer kom de fram med filmkamera dår de fick veta att jag är från Sverige. Det var mycket käppar, hörapparater och en och annan rullator bland publik och arrangörer. Konkurrensen kändes inte oroväckande då ingen på platsen var mellan 10 och 50 år, och alla dessutom utan löparkläder. Som sagt, ett roligt träningspass var jag inställd på, och det skulle jag få hur som. Eller tja, roligt, banan var på 9 varv och hälften uppför. Den här dagen tänkte jag testa på längre uppvärming, då jag alltid kommer igång så sent på träning och tävling. Jag joggade, körde långa intervaller och några stegringslopp i åtta kilometer. När jag kommer tillbaka har det till slut dykt upp en del löpare, och vissa såg ut att kunna frambringa en del motstånd.

Kutar iväg bland de första efter att alla löpare gemensamt har räknat ned till start. Shit, första varvet går tungt. En kille drar iväg och jag ligger jämsides med en tjej. Det som är bra med varvningslopp är att det alltid blir en energikick av hejaropen vid varvningen. Är inte så mycket mer att tillägga än att jag kämpar på och har det sjukt jobbigt i 40 minuter och 50 sekunder. Kändes jobbigare än em mara. Allas GPS:er visar dock på 9,4 km. Tiden räckte till en vinst och en putsning av banrekordet med 12 minuter. Sedan blev det kafferep med pensionärerna, hembakta kakor, och utbyte av mailadress med tvåan som visar sig vara en himla rolig tjej. Vinsten, en kitschig stayett blir fin dekoration på vår balkong. Nu är jag dessutom stödmedlem i föreningen till den oerhörda summan av 10 kr i månaden, känns fint. Många gånger är dessa små lopp roligare än de stora.

helmut 

Jag och självaste Helmut Böhm som har ett lopp uppkallat efter sig själv.

På kvällen fick jag rycka in och jobba. En av mammorna hade dragit ut på stan och festat utan lov, och lämnat sina 4 månader gamla tvillingar i sticket. I Tyskland firar man ändå inte Valborg utan mer första maj. Genom att ge sig ut på stan och kasta gatsten på polisen.

Föregående artikelAdil spetsar formen i Atlasbergen
Nästa artikelCool!
Löparäventyret Namn: Frida Södermark. Född: 1978. Bor: Norrköping. Klubb: Tjalve IF Norrköping. Tränare: BG Nilensjö. Meriter: SM-guld 2012, 2014, 2016, 2017 och 2018 på 100 km, SM-silver 2013 och 2015. 1:a Leipzig Marathon 2011. 8:a i Comrades 2014. 4:a i Ultravasan 2017.  Personliga rekord:  5000m: 18:40. 10000m: 37:46. Halvmaraton: 1.20:52. Maraton: 2.51,32. 100 km: 07:51:22. 12 timmar: 125,6 km. 24 timmar: 214,2 km. Favoritsträcka: Marathon. Roligaste löparminne: När jag blev bjuden på mat och fyra snaps på en kyrkogård i Armenien under ett långpass. Vill med löpningen: Se hur snabb jag kan bli och hur långt jag kan springa och ha kul under tiden.

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här