Gubben lever….

B-G  

Jag har haft lite funderingar på rubriken till detta blogginlägg, hade jag skrivit för 20 timmar sedan hade det förmodligen stått DNS eller jävla piriformis. För efter senaste inlägget då det mesta hade gått enligt plan i 8 veckor och jag lyckades med det svenska rekordet på en timmes löpning så har det varit skit. Kände med cirka 15 minuter kvar på 60 minuters loppet att det hände något över knävecket. Jag kunde inte jogga ner utan haltade till bilen, dagen efter hade jag svårt att röra mig, men det lossnade. Sedan har det varit snart tre veckor med få ljusglimtar. Kom till Valencia för 9 dagar sedan och har haft ett antal frustrerande försök till att få till pass. Men det har slutat med att jag har brutit, joggat och stretchat. Så nio dagar med lugn löpning, jag är förespråkare av lugna pass, men inte enbart, huvuddelen av kilometrarna har varit över 6min/km. I går skulle jag utmana mig själv, 4 km i marafart, dvs 4:00 fart, det blev 4:28 tempo . Då var DNS tankarna hetare än någonsin, men jag är envis och har svårt att kasta in handduken…

Jävla Piriformis

Smärtan vid knävecket strålar från rumpan, piriformis och ner i lårets baksida och har gjort att jag inte fått ut steget. Har testat ett långpass här i Valencia, fick avbryta.. Idag var det ännu ett test och det gick kanon….

Första 3 km i 5:55 tempo, redan det är bättre än jag haft på alla andra pass, men sedan lossnade det successivt, första 10 km på 56:15, wow… och sedan nästa 10 km på 54:38, jag fattade ingenting… Mellan 20-21 hade jag 5:37. Vid 21 km och 2 timmar stannade jag och kollade min karta i mobilen, drog i gång igen och med samma ansträngning så bara flöt det på i 5:15 tempo… Yes, sista 4 km var magiska 5,04, 4,59, 4,58, 4,56 och sista 10km på 51,47. Det klart bästa tempot på 3 veckor…. Totalt 30 km på 2,42,40 och 5,25 tempo.

Magisk runda på 30 km

Det är ett pass, inget man kan dra några stora växlar av kanske, men känslan är kanon! Distanspass ska springa avslappnat med flow.. sista milen idag var precis den känslan och det ger en otrolig boost… Jag har nu 9 dagar kvar till startskottet går. Ambitionen är att få in en tröskel på 6 km och två fartpass för att sedan kunna springa avslappnat i 3:58 tempo på maran. En otänkbar tanke för 20 timmar sedan, men nu bubblar det av självförtroende… Dags att stretcha igen!

Nu vågar jag drömma om PB igen..

12 veckor mot Valencia med ambition om minst 100 km/v, veckorna har sett ut enligt följande

Vecka/pass/km

37       8          100

38       12       163

39       7          103

40       7          105

41       7          105

42       7          100

43       7          102

44       7          117

45       7          100

46       8          108

En helt annan sak som avslutning – det kommer hända riktigt kul grejer i Valencia nästa söndag, även om jag inte lyckas med mitt mål så är jag glad att jag är på plats för att se vad som händer…. Kan inte säga mer, men håll ögonen öppna!!

 

 Dela på Facebook