Höstkontraster

0
18

25-manna stafetten i orientering har länge varit en av årets höjdpunkter inom orienteringen. Hela klubben springer tillsammans 25 personer i ett lag i en härlig mix med ungdomar, seniorer, veteraner, damer och herrar. Förra året ställde jag mig på startlinjen med en fot vars form kanske var sådär. Det funka ändå bra tills jag kom mot sista kontrollen och känner när det helt plötsligt smäller till i foten och inser i samma sekund att det där inte var bra alls. Nu mår inte foten inte lite dåligt längre, nu är den total oanvändbar och total löpvila följer i sissodär 3månader. Det var då det, men i år när vi åter börja närma oss 25-manna så börjar jag fundera på någon slags årscomeback till orienteringen. Jao jag har seriöst på ett år inte lyckas ta mig ut och springa i skogen. Inte haft tid, eller inte prioriterat kanske, eller vi närmre sanning, inte känt för det helt enkelt. Ju närmre tävling vi kommer desto mer börja jag tvivla på att den idén är sådär strålande. Helt plötsligt ser jag dock hur jag även denna gång slipper undan, Hässelbyloppet ligger samma helg och jao det måste jag ju såklart springa. Comebacken till orientering blir således skjuten okänt länge på framtiden och jag beger mig istället till Hässelby för att avverka en asfaltsmil.

hass mal

Härligt höstväder och på väg mot mål som segrare i Hässelbyloppet!

Startfältet är på nivån att det inte känns helt oslagbart, men det behövs en bra dag, lite tur och lite lagom taggning. Kylan som varit under morgonen försvinner ju närmre starten vi kommer och när det till slut är dags är det ingen tvekan utan dagens korrekta klädsel är såklart hotpants, linne och solglasögon. Fint det och jag är nu supertaggad att springa riktigt snabbt och tycker jag trycker på rätt bra i starten och får täten nästan direkt. Funderar på om det är dumt eller smart, men tänker att ska jag nu springa riktigt snabbt idag så är det bara springa på och antingen så dör jag och får väl ta smällen att de springer om mig eller också kanske jag kan slå nytt pers. Vid 5km så tycker jag att det är med en bra tid verkar lovande. Dock har jag inte lärt mig allt här i världen än och hit fram har det varit väldigt lättlöpt, den sista hälften blir då som så många förr inte riktigt lika enkel. Nu är jag som tur är lite flexibel i mina tankar och går från mode ”jag ska persa” till ”jag ska vinna” på nån sekund. Tror detta ändå är ganska lugnt tills jag är kanske 150m från mål och en junior från Hässelby närmar sig med stormsteg, som tur är så har jag lite krafter kvar och kan växla om något och håller till slut undan och tar min första seger i Hässelbyloppet på lika många försök. Synd bara att jag skulle tappa så mycket tid mot slutet och nytt pers på milen får vänta på framtiden det.

hass pris

På helt korrekt plats på prispallen!

Denna helg var det så dags för Höstmilen, som är lite av kontrasternas lopp till Hässelbyloppet. Det går mellan Sörsjön och Lillsjön norr om Norrköping och inleds visserligen med ganska lättlöpt grusväg, men halvvägs kommer först en större variant av backe och därefter följer mindre löpvänlig stig tills man är nästan framme vid målet. Då får man en bit på elljusspår innan man avslutningsvis får en fin bukett med blommor och spurtar i mål vid OK Kolmårdens klubbstuga vid Lillsjön. I år blev det så att säga inte lättare när vädret mötte upp med regn, regn, kyla, mörker dvs. så bistert som det kanske kan bli i oktober. Nu kändes liksom inte de där med solbrillor, kortbyxor och linne lika trevligt längre och frågan var mer mössa på eller inte. Till slut blev det utan, men med vantar. En bra kompromiss. Målsättningen med det här loppet idag var mest att försöka springa ”lite lagom”. Springer ändå på ganska bra så länge det är grusväg, kanske lite överdrivet inledningsvis, men vill ju inte bara vinna utan även få med mig spurtpriset vid 2km. Lyckas med och inser när jag kommer fram till backen att det verkar vara ganska lugnt bakåt och tycker det är rätt skönt det så jag inte behöver stressa för mycket på de mindre stigarna med hala berghällar. Inser nånstans utmed vägen att jag nog behärska sånt här bättre när jag mixa löpningen med orientering. Funderar lite på hur jag skulle fixa det här partiet på banan om nån seriöst stressa mig i kampen om segern. Nu behöver jag dock inte visa det, utan kan istället precis som det står i redaktörs Grip reportage från tävlingen, ägna loppet åt att istället snacka skit med Johan Hyden. Jodå det gäller ju att ta vara på tiden och kan man göra två saker samtidigt så är det väl lika bra. Hur det egentligen var med det där låter jag vara osagt, men segern blir i alla fall min och idag var det som stod i fokus…

hasselbyVeckan boktips! Tack Hässelby för den fina presenten efter segern i Hässelbyloppet…

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här