Jag har sprungit två 3000-meterslopp i år. Först DM på 9.47 och så Vinthundsvintern på 9.20 förra helgen. Rätt stor skillnad, 27 sekunder. Det har väckt liv i min återkommande fundering över vad som är kapacitet och vad som är andra faktorer i en prestation. För jag blev knappast en bättre löpare under dom två mellanliggande veckorna där. Men i det första loppet sprang jag solo och hade liksom väggat mentalt redan innan start. I det andra fanns det ryggar att gå på och även om jag kanske inte hade en inre Gottfridsson som skrek ”för hela ditt jävla liv, håll han i ryggen!” så var den mentala inställningen klart bättre, vilket alltså räckte till en förbättring med nio sekunder per kilometer.
Det finns ju kalkylatorer och tabeller som kan räkna ut vad en viss prestation motsvarar på en annan distans, eller som kompenserar för ålder och kön. Man skulle väl kunna tänka sig en formel som omvandlar en soloprestation, som t.ex. kan göras på träning, till förväntad tid i ett seedat fält på tävling. Kastar ut idén här bara, up for grabs.
Inomhussäsongen är väl i princip redan över för min del, hög tid nu att fokusera på längre distanser. Trafikverket har äntligen planerat klart sina banarbeten vilket innebär att jag också kan planera min maratonvår. Det blir Hannover 26:e mars medelst nattåg Stockholm-Hamburg. Plan B blir att springa en månad senare i just Hamburg, men helst vill jag springa tidigt så att jag hinner återhämta mig och kan köra lite annat sen. Stockholm Marathon till exempel, om jag klarar att kvala in till SM där. Då är det 2.37 i Hannover som gäller. Tufft men inte omöjligt.
Nu är ni oroliga att jag ska fördjupa mig i detaljerna kring min maratonträning men lugn bara lugn. Styckena ovan var bara en ingress till det ni alla sitter och väntar på: Listan över årets trender. Jag ska inte hålla er på halster längre, det här är what’s hot and what’s not 2023:
INNE:
Cykling. Fler och fler konditionsidrottare kommer ut ur cykelgarderoben. Nils van der Poel, Andreas Almgen, Erik Olofsson, nån simmare som jag glömt namnet på samt undertecknad (inga jämförelser med dom andra i övrigt). Och don’t get me started on världens alla triathleter. Det börjar bli hög tid att skrota den gamla myten om att pedaltrampning leder till grova och tunga ben som inte går att springa på. Cykeln är inte bara ett träningsredskap utan framförallt ett oslagbart transportmedel. Så släpp sargen, ställ bilen och sätt dig på sadeln!
Artificiell intelligens. Min löparklocka klarar nätt och jämnt av att visa korrekt tid på dygnet, och jag har förstått att även lite mer avancerade modeller inte är så värst exakta i sina analyser. Men här måste det väl stå en revolution för dörren när som helst? Ta nånting i stil med ChatGPT och slå ihop med Strava (och kanske 1177) och du har en artificiell personlig tränare (och fysioterapeut) i världsklass. Bara knappa in en fråga: ”Jag vill springa snabbt på milen om två månader, hur ska jag träna?” och pang så får du ett träningsupplägg baserat på internets samlade big data-erfarenhet i kombination med din tidigare träning (volym, pulsvärden, skadehistorik osv). Eller om du har en känning nånstans. Bara att beskriva symptomen och så kommer det en blixtsnabb diagnos med tillhörande rehab-program. Det kanske till och med blir i form av en fysisk robot, nästa heta träningspryl i varje seriös löpares ägo. Kan tas med till idrottsplatsen där den kan stå och ropa varvtider och langa sportdryck.
Canicross/linlöpning. Jag skrev om hundlöpning (springandet, inte fortplantningsfunktionen) för nåt inlägg sen och nämnde det som hastigast. Jag har endast en vag uppfattning om hur det går till, men det borde hur som helst trenda snart. Folk behöver ändå aktivera sig och dom där coronahundarna kommer inte att rasta sig själva. Alltså: spring ihop med ditt djur och gör det som gud menade det: med nummerlapp på bröstet! (Eller hur det nu går till.)
Bubblare:
Ljudbok. Det är en lisa för öronen att skippa poddarna och injicera litteratur istället.
Banan (frukten alltså). Det ultimata snackset före, under och efter löpning.
Skägg. Ingen motivering, jag orkar bara inte raka mig.
UTE:
Reflexbanor. Okej det kan vara kul att prova på men nu räcker det va? Hur många behöver vi? Till alla som inte har tillgång till en så har jag goda nyheter: det går alldeles utmärkt att springa i skogen när det är mörkt utan att följa en snitslad bana. Är ni fem år gamla eller? Om inte det här självdör kommer jag att snitsla om alla slingor så att dom leder ut ur stan och samlar alla pannlampsfetischister i nån glänta utanför Södertälje där dom kan stå och blända varandra och diskutera watt och lumen.
Laktatmätning. Ingen människa i världshistorien har gjort ett laktattest och fått höra ”du ska nog ta i lite mer på intervallerna”. Tror inte heller att så värst många fått höra ”du ligger helt rätt i intensitet”. Ergo: ta det lite lugnare bara och slipp allt krångel.
Löparresor. Ingenting kan få oss svenskar skippa flyget till varmare nejder och vi löpare är sannerligen inget undantag. Praktiskt krångel som pilotstrejker, pass-strul, flygplatsköer, covid-restriktioner och dåligt tryck i hotellduschen bekommer oss inte. Inte heller konsekvenserna av vår vräkiga livsstil håller oss tillbaka, trots att vi nu allt tydligare ser effekterna i form av skogsbränder, värmeböljor, uttorkade floder, vattenbrist, flyktingströmmar och skidorter där marken ligger bar. Vad spelar det för roll vad lilla jag gör så länge Kinas kolkraftverk fortfarande är i bruk? Tja, låt mig berätta en sak till som i princip har noll effekt: träningsresans inverkan på din löpform. Visst, känner du att ditt liv blir helt meningslöst om du inte får åka till Portugal och ta en selfie med Anders Szalkai så åk då. Men då kanske du inte behöver flyga till Boston sen när det är dags att springa Maraton. Till skillnad från många andra aktiviteter kan man springa var som helst, det behövs inga flyg. Vill du ha variation och miljöombyte? Åk till grannkommunen
Bubblare:
Dubbeltröskel. Släpp det bara, du är inte Jakob Ingebrigtsen.
Återhämtningsjogg. I call bullshit. Vill du återhämta dig, ligg kvar i sängen.
Massagepistol. Typ samma som ovan.
Ja det här är alltså vad jag tror och hoppas på när det gäller det kommande året, men det är så klart aldrig lätt att sia om framtiden. Hur det ska gå med inflationen, Ukrainakriget, elpriserna och Bajens centrallinje, ja det står skrivet i stjärnorna. Det finns bara en sak vi kan vara helt säkra på: Den 26:e mars kommer jag att vara sjuk.
Underbart skrivet! Tänk att det helt enkla har blivit så svårt? Det är klockor, laktatmätare, pulsband, motordrivna band,specialskor etc. etc. Vebjörn Rodal, OS – guld på 800 m 1996, hade tre lägen för sin träning: lätt, hårt, eller ”djaevlig hart ”.