Läsning för löpare

Ove Haugen  

Skitväder? Höstrusk? Problem med motivationen? Mer sugen på att sjunka ner i en djup fåtölj med en god bok? Läs i så fall något som väcker lusten att åter dra på sig löparskorna och ge sig ut på stigar och trottoarer.  Till exempel norrmannen Thor Gotaas ”Löpning – en världshistoria”, som kom på svenska 2010.

”En nästan osannolikt underhållande berättelse”, stod det i pressutskicket som jag fick från förlaget. Pressutskick ska man ta med en nypa salt, men i det här fallet höll jag tveklöst med. De roliga detaljerna är alldeles för många för att man med lätthet ska kunna välja enskilda citat. Visste ni till exempel att kvinnorna i antikens Grekland sprang nakna på åkrarna för att säkra fertiliteten? Att japanska maratonmunkar (i motstats till Göteborgsvarvets deltagare) begår hara kiri om de misslyckas? Att sydafrikanen Arthur F. H.  Newton experimenterade med sprit som energitillskott vid långa distanser? (Tips: drick aldrig Brandy efter 57 kilometers löpning.)

Boken är å andra sidan mycket mer än en samling kuriositeter. På drygt 400 sidor lyckas Gotaas famna 4,5 miljoner år, från dess att vi reste oss på två ben och jagade villebråd – eller blev jagade – till dagens motionstrend. Genom löpningen gör han oss uppmärksamma på olika tiders förhållningssätt till kropp och själ. Efter att jakten och flykten varit det centrala blev löparen i första hand budbärare samt bärare av religiösa ritualer. Sedan tog marknad och gyckel överhanden – löpningen blev underhållning och vadslagning, och knappt någon orkade anstränga sig utan att det innebar en inkomst.

Så småningom blev löparna också nationella symboler, och slutligen, när vi nått så långt som möjligt från vårt ursprung, kom motionstrenden, den stillasittande människans sätt att återknyta till urmänniskan, och därmed också i viss mening till religionen. Bob Andersson, utgivare av tidskriften Runners World fick en gång frågan om vilken religion han tillhörde. Utan att skämta svarade han: ”Jag är löpare.”

Nu kräver Gotaas resonemang runt nyfrälsta joggare för all del ingen doktorsgrad i religionsvetenskap. Han har åstadkommit en lika lättillgänglig som briljant bok, och min enda invändning har med transformationen från norska till svenska att göra. När det står att Vasaloppet arrangeras ”till minne av en stor händelse i den svenska historien”, punkt slut, blir det rumphugget i en annars så detaljrik historieskrivning. Vilken händelse?

Inte heller är det lyckat att beskriva Gunder Hägg som ”en svensk askeladd”, vilket översättarna förstås måste lastas för. Askeladden, en norsk underdog från folksagorna, är knappast allmänt känd bland svenska läsare.

Men det här är petitesser. När jag knyter löpskorna efter avslutad läsning knyter jag numera an till en mäktig tradition. Tänk att även Siddharta Gautama (Buddha) kutade omkring i sin ungdom, och tänk att aposteln Paulus var influerad av löptävlingar och använde dem som metaforer i Korintierbreven.

Ingen av dem har dock sprungit Göteborsvarvet. Bara tjugonio veckor kvar nu. Dags att ge sig ut i höstrusket och bli en del av världshistorien.

lopning-en-varldshistoria

(Delar av den här texten har
tidigare publicerats på GT:s
kultursida.)

 

 Dela på Facebook