Löpekonomi

0
143

Det är tuffa tider nu och många kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Det gäller säkert även den löpande delen av befolkningen, men personligen är jag lite mer som Rockys polare Klasse som i nån gammal seriestripp säger att han har varit konstant pank i 20 år och inte märker nån skillnad mellan hög- och lågkonjunktur eller vilken regering som styr skutan. Så just därför kan jag ju dela med mig av mina bästa spartips till andra löpare där ute som kanske inte är lika vana vid att behöva vända på slantarna. Vi bombarderas ju från alla håll och kanter av tips på hur man sparar pengar. Det är alltid banalt på gränsen till infantilt i stil med ”leta efter extrapriser” och ”gör matlådor”. Mina tips är lite mer konkreta. Varsågoda!

1. Löpbutiker. Mig veterligen finns det två renodlade butiker i det här landet som säljer löparskor: Runnner’s store och Löplabbet. Utan att ha gjort nån större empirisk undersökning törs jag påstå att utbud och prissättning är identiskt. Med en väsentligt skillnad: Den förstnämnda ger alltid rabatt, den senare gör det aldrig. Löplabbet må sponsra olika poddar men att få för sig att släppa iväg ett par dojor till mindre än fullpris verkar vara fullkomligt främmande för dom. Runner’s store däremot kan man inte ens passera förbi på gatan utan att nån sular en rabatt i huvudet på en. Sist jag skulle köpa skor där var jag inställd på att teckna en (prova på-) prenumeration på Runner’s world för att komma åt den tjugoprocentiga rabatten. Men det behövdes inte eftersom jag var medlem i nåt annat som tydligen gav samma rabatt. Det kan ha varit Nintendoklubben eller Pelargonernas vänner, jag minns inte riktigt och det verkade heller inte så viktigt. Min känsla är att ingen som nånsin har handlat ett par skor på Runner’s store har betalat fullt pris för dom. Inte så svårt att välja butik alltså.

2. Gym. En annan gång var jag nära att skaffa ett gymkort. Det var väl i ett svagt ögonblick när jag var skadad och behövde stabil tillgång till alternativträning. Eller så var det bara allmän fimbulvinter, jag minns inte (det heller). Hur som helst stod jag med mitt lilla kort i handen och hade bestämt mig för ett upplägg när jag fick höra att jag även skulle betala 400 kronor i ”startavgift”. Mina tre månader blev helt plötsligt avsevärt dyrare och jag vände på klacken. Sen dess har jag fört ett lågintensivt heligt krig mot gymkedjorna där dom får smaka på sin egen medicin. Jag är utegymmens och prova på-erbjudandens Arn. Det är säkert många där ute som har gymkort som aldrig används, det är väl det hela affärsmodellen bygger på. Inte mer än rätt då att några gör det motsatta: tränar utan att betala. Det går nämligen att hustla på rätt bra med gratisträning, speciellt om man som jag bara vill dra lite i en Skierg med ojämna mellanrum. Exempel fritt ur minnet nu är att Friskis & svettis och Nordic wellness har prova på-vecka. Puls & training har vissa dagar i veckan då man får provträna. Det är bara att undersöka vad som gäller på ditt närmaste gym så att du är beredd nästa gång det kommer en snösmocka och skapar ett akut behov av att springa på löpband.

3. Lopp. Tänkte skriva att man kan spara en slant på att inte slentrian-springa så många lopp utan bara träna på och satsa mot en viktig tävling istället. Ett tips mest riktat till mig själv (och som jag delvis följer nu i vår, även om jag inte kunde hålla mig borta från tävlingsserien Stockholms bästa; det är med chip och nummerlapp men man startar lite när man vill, passar bra att slänga in som tempopass när man är på det humöret.) men jag hör ju hur dumt det låter, jag stryker den. Det var pressen att få till tre punkter på listan, vilket ju är ett internationellt minimikrav för listor. Men en struken punkt är ju också en punkt som Ulf Lundell skulle ha sagt. Men okej, nu kom jag på en tredje punkt:

3. Konsumtion. Den kan man minska. Bra för både plånboken och miljön. Ta den här underställströjan till exempel:

Vissa tycker att den har gjort sitt och borde slängas. Varför det? Det är prima merinoull och med en T-shirt över funkar den perfekt som (luftigt) baslager. Samma sak med skor, man kan ha dom tills dom upplöses i molekyler. Det är bara bra för fötterna att växla mellan gamla stumma skräpskor och nya fräscha studsiga exemplar.

Ja det var väl dom tipsen jag hade. Och apropå snösmockor förresten; jag beklagade mig ju i förrförra inlägget över att löparbanorna inte snöröjs på vintern. Hade väl ingen förhoppning om att det skulle leda till nån förbättring direkt, även om no one is too small to make a difference. Men tydligen är Stockholms stad inne och läser här och blev provocerade av det jag skrev för hur ska jag annars tolka plogningen efter det senaste snöfallet? Så här såg det ut på Hammarbyhöjdens och Kärrtorps Idrottsplatser:

Nu är det krig, nu har dom skitit i det blå skåpet! Kunde dom inte ha knuffat undan snön EN meter till?! Vad blir nästa steg, kommer dom täcka över snön med sågspån och försöka bevara den till nästa vinter? Eller använda löparbanorna som deponier, varför inte slutförvara kärnavfallet där? Det är i alla fall en tydlig illustration över hur löpningens status står sig gentemot fotbollens. Jag var lite inne på att skotta tillbaka snön på planen igen men det är en kamp jag omöjligt kan vinna, en dålig snöhög att dö på. Dessutom har vårsolen redan löst problemet (vilket verkar vara Stockholms stads officiella taktik när det gäller snöröjning). Tur det, folk har blivit Unabombaren för mindre skymfar än så här.

Föregående artikelÅrets veteran
Nästa artikelWOW!!
Namn: Eskil Persson Född: 1977 Bor: Stockholm Klubb: Hammarby IF Favoritsträcka: Längs en sandstrand Vill med löpningen: Bli snabbare och se mig omkring Roligaste löparminne: Barfota runt Gotska Sandön ligger bra till Meriter: Har ätit 84 sushibitar på en lunchbuffé Personliga rekord:  3000 m - 9:00 (2019) 5000 m - 15:46 (2022) 10000 m - 33:21 (2021)  10 km - 32:36 (2022) Halvmaran - 1:12:39 (2022) Lidingö - 1:58:58 (2018) Maraton - 2:36:07 (2023) Ser fram emot: Härliga tider

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här