Maria Larsson är alltid On the run

0
164

Maria Larsson satsar hårt på löpningen och vill bli minst lika bra som förebilden Emma Coburn. Ni kan följa Marias väg mot sina drömmar här på springlfa.se i hennes nya blogg On the run.

IMG_4556
Maria Larsson har insett att det kommer att ta tid för att bli riktigt bra. Den tiden kan ni följa i hennes nya blogg On the run.

Vem är Maria Larsson?

– Oj… Det lär jag mig mer och mer om för varje dag som går. Just nu är jag en extremt målinriktad 20-åring bosatt 2 mil söder om Göteborg. Stötte kula och hoppade höjd i början på 2000-talet, men gick över till medel-/långdistans när avsaknad av armmuskler och rädsla för ribban hindrade mig från att uppnå några resultat. Kan vara oerhört glad eller väldigt arg. Brinner för löpning och njuter av löparvärlden. Envis, familjekär, nyfiken, rastlös och fundersam. Springer för ÖIS och huvudtränare är den legendariska Midde Hamrin.

Du kom hem till Sverige efter ett års studier i USA. Beskriv skillnaden mellan den Maria som åkte och den Maria som kom hem?

– Båda Mariorna vill bli så bra de bara kan bli. Den första ville dock göra resultat NU och saknade allt som har med tålamod att göra. Den Maria som kom hem har samma vilja, men är mer sansad och mogen.Dessutom har den mognare Maria lärt sig att stänga av öronen och lita på det hon gör.

Vad är det viktigaste du tar med dig från universitetsstudierna i USA?

– För mig var det otroligt viktigt och lärorikt att lämna min comfortzone och testa vingarna i helt nya situationer, och jag tror att jag lärde mig något nytt varje gång jag fick en motgång. Så det viktigaste jag tar med mig är nog att utan en motgång kan man aldrig veta om vingarna bär eller ej. Man måste våga och det värsta som kan hända är att man lär sig något nytt.

14705431653_47467763bd_k
Maria tränar gärna i naturen.

Var det som du trodde/uppfylldes förväntningarna i USA?

– ja och nej. Det har varit ett fantastiskt roligt år men nu vet jag att det är i Sverige jag vill bo.

Ser du 3 000 meter hinder som din huvuddistans, eller?

– Jo, men nu gör jag det eftersom det har gått riktigt bra på den distansen och jag vet att det finns mycket mer att plocka fram. Så hinder kommer jag köra ett bra tag framöver. Men sedan måste jag ju slå tränare Midde Hamrins halvmaraton- och maratonrekord någon gång i livet.

Har du någon förebild inom löpning?

– Amerikas bästa hinderlöperska genom tiderna Emma Coburn, med personligt rekord på 9:13, tycker jag verkar ha en riktigt skön inställning. Hon är oerhört duktig och utstrålar glädje och energi, dessutom verkar hon mycket ödmjuk och jordnära. Sedan är längdskidåkaren Johan Olsson en riktig favorit. Vilken kille…

Hur hårt satsar du på löpningen?

– Jag kommer att satsa precis så hårt som krävs för att maximera den fysiska kapacitet jag är född med. Jag lovar, läser man det där riktigt långsamt låter det faktiskt ganska enkelt och vettigt. Men lagom är bäst och den mogna Maria vet att det tar tid.

Vad får du för känslor av löpträning (typ lustfyllt, plåga etc)?

– Ju mer plågsam själva löpningen är, desto härligare kick efteråt. Vissa pass njuter jag av, det blir rofyllt och ett sätt att rensa huvudet. Jag funderar mycket och då är det perfekt med ett 2h långpass. Vissa pass gör vansinnigt ont, ren tortyr. Det konstiga är att jag föredrar de mest fruktade passen. En yrkesskada antar jag.

Vad behöver du förbättra, eller hur ska du träna, för att bli en riktigt bra senior?

– Även om det var tråkigt att inse, så förstår jag nu att det tar tid att bli riktigt bra. Springer jag fortast nu så är det otroligt skoj, men de riktiga målen är långt fram i tiden. Fokus nu ligger på att bygga en kropp som håller, dvs mycket styrka och grundträning.

Beskriv ett favoritpass?

åh det måste ju vara ett Skatåspass med löparnai Göteborgs löparprojekt! Varje lördag under uppbyggnadssäsongen kör göteborgarna i Skatås. Favoritpasset är ”Hästhagarna”, en grusslinga som är 550m och vi brukar köra 3/2/1 varv eller 2/1/1 varv och ett par set. Det är tufft men jag har grym sparring i ett Skatås som är löparnas Mecka.

Beskriv ett riktigt ”grispass”?

– En mörk oktoberkväll när regnet hamrar mot gatorna i Slottsskogen och det blåser storm. ÖIS Runners kör Säldammsbackar och mjölksyran svider sådär otroligt härligt i benen. Agge slungar sig uppför backen och ser ut som den gröne hulken. Midde och Andy huttrar i regnställ under gatlampan på toppen av backen. Backen blir 30m längre för varje intervall. Då känner man att man lever.

14683239004_9ff7e72072_k

En normal träningsvecka för Maria:

MÅNDAG: Eventuellt FM: 8-10km morgonjogg EM: 60min distans + 60 min gymstyrka under dagen.

TISDAG: Tröskel eller tröskelintervaller (5-10min, totalt ca 25-30min).

ONSDAG: Ev. FM: 8-10km morgonjogg EM: 60 min distans + Bålstyrka.

TORSDAG: Lite kortare, snabbare intervaller alt. backintervaller (ca 2min eller banintervaller).

FREDAG: Ev. FM: 8-10km morgonjogg EM: 60 min distans + 60 min gymstyrka under dagen.

LÖRDAG: Långintervaller i Skatås med löparna i Gbg löparprojekt (ex. 8*1000m på ”grusåttan”).

SÖNDAG: Långpass 90-120min + Bålstyrka.

Distansen varierar mycket från vecka till vecka och morgonpassen kan ske på olika dagar. 6-8*100m strides läggs in efter 60min distans. Vilodag läggs in när det behövs.

Springer du helst på bana eller i naturen?

– Tränar helst i naturen men tävlar helst på bana.

Hur gör du för att pressa dig det där lilla extra när mjölksyran gör att det gör ont i hela kroppen?

– Jag har ju uppenbarligen överlevt alla tuffa pass så några bra knep borde jag ju känna till. Motivation innan passet är att förstå varför jag utsätter mig för detta gång på gång, påminna mig själv om vilken fantastisk löpare jag kan bli om jag ”bara” biter ihop. När det känns som om någon kastar spjut mot benen och lyckas pricka rätt varje steg, då försöker jag gilla spjuten istället för att kämpa mot dem. Och det känns alltid bra att tänka på att för varje steg jag genomlider, desto närmare slutet kommer jag, alltså inte det riktiga ”slutet” men slutet på intervallen.

Hur ser du på säsongen 2014?

– Säsong 2014 kommer troligtvis att vara året som, när jag tittar tillbaka på karriären, gett mig mest. Skador har spökat och då har vi passat på att jobba med styrka och andra otroligt viktiga bitar som kommer att hjälpa mig framöver. Ser fram mot höstens terrängtävlingar även om det kan bli en och annan bantävling innan dess.

14682297841_5f6d1ffb1f_k
Ett skönt pass vid strandkanten.

Hur ser du på din karriär? Var är du om 5-10 år?

– Jag vet att jag kan bli lika bra som min förebild Emma Coburn, men jag vet också att vägen dit inte alltid är spikrak. Det låter klassiskt men nu förstår jag innebörden av det! Om 5-10 år förbereder jag mig, springer eller återhämtar mig från mitt andra Olympiska spel. Jag är någon annan ung tjejs förebild.

Vad är det bästa en tränare kan säga till dig för att du ska tagga till och göra ditt allra bästa?

– Allting som kan ge självförtroendet en boost tar jag tacksamt emot. Behöver också ha lite jävlar anamma.

Varför har du döpt bloggen till On the run?

– Jag har alltid väldigt mycket för mig och är ständigt på jakt efter nya utmaningar. Jag är On the run mot mina mål och alltid på språng. Läs bloggen så får ni väl se!

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här