NM í víðavangshlaupum

0
8

IMAG0485

Skum ö, det liksom ryker ur marken…

En ganska lite svensk trupp begav sig mot Island för att helt enkelt visa de andra nordiska länderna vilka som egentligen är bäst i norden på detta med terränglöpning. Vi landade på Island vid fre-lunch, blev matade med lite kall pasta och så var det så dags för dagens mest spännande aktivitet. Studera islänningarnas planerade bana inför de väntade mästerskapet. Inte ett helt lätt uppdrag visade det sig. Men så småningom hittade vi någon slags park och där lite vita streck som nog skulle kunna föreställa en bana. Banan inleddes med ca 300m stenhård grusväg, därefter övergick det till skrålöpning när man skulle ta sig levande runt någon slags vallgrav. Här skulle man med ganska enkla medel kunna göra sig av med både danskor och norskor. Därefter var det någon kurva, banans backe och därefter en smal passage genom ett buskage, någon kurva ytterligare, in genom ett grindhål och lite svagt utför innan varvet var slut och man kunde gå ut på nästa. Underlaget var bitvis stenhård grusväg, bitvis stenhård ganska ojämn gräsmatta. Vad jag hade hört innan så skulle banan i princip bara gå på gräs. Detta gjorde att jag har fördrivit en och annan minut omkring klafsande på en tung gräsmatta för att topptrimma benen för gräslöpning. Missade kanske detaljen att det är kallt på Island och kyla och gräs innebär att det inte blir så klafsigt. Joggade ett par varv på banan och kom fram till att nog ändå var rätt schysst om än lite annorlunda och kanske inget man hade fått springa på ett SM. Därefter var det tillbaka till hotellet, där vi åter blev matade med lite kall pasta.

 

Efter ha börjat tävlingsdagen med att åter studera banan och att inget oväntat verkat hänt med den under natten blev det frukost och några timmars jobbig väntan innan man sen i vanlig ordning fick börja värma upp. Därefter fatta det slutgiltiga beslutet hur mycket kläder som egentligen behövdes och vilka skor som egentligen var det optimala. Sen var det helt plötsligt dags att ställa upp för start och i samma sekund som startskottet går så står tjejen från föröarna mitt på startgärdet fortfarande iklädd jacka. Stabil start på NM för henne och missa starten liksom. Inte så mycket för oss andra att fundera på ändå, danskarna tar täten och vi andra lägger oss lite mer avvaktande bakom. 5 varv ska ju ändå klaras av. Så småningom så tröttnar 3 av 4 danskor och passeras, ett tag senare så är vi även 3st som har lyckas komma ifatt den sista, även förra årets mästare. Nu är vi 4 som sliter på rätt bra för att göra upp om 3 medaljer. Tyvärr så inser jag helt plötsligt att jag är den klenaste och det börjar bli en lucka. Dock är det viktigaste nu att se till att jag verkligen håller den platsen jag har och inte släpper förbi någon mer. Det är ju även en viktig lagtävling att vinna och vi har ju innan bestämt att vi är bäst. Börjar bli lite stressad på det sista varvet när en norska närmar sig ganska snabbt, men sliter och tänker på att vi ska ju vinna för vi är ju bäst. Lyckas till slut hålla undan för min norska och spurtar in på en 4:e plats. Charlotta som är grym fixar sig en alldeles egen guldmedalj och Elin avslutar starkt på en 7:e plats och krigar även hon ner ”sin” norska. Vi var helt enkelt bäst och guldmedaljörerna i lagtävlingen är våra.

Efter en nerjogg så blir det, kanske inte helt oväntat, lite mer kall pasta. Därefter checkar vi av en av sakerna man måste göra på Island. Bad i varma källor. På kvällen följer prisutdelning och vi får våra fina guldmedaljörer, därefter så blir vi lite positivt överraskade när den kalla pastan kompletteras med varm potatis. Troligtvis är det ganska exklusivt då potatis nog växer dåligt i lavasand. Kvällens bästa är nog ändå chokladtårtan och glassen.

 

IMAG0480IMAG0496

Vulkankratrar, vattenfall… check, check…

 

Nästa dag ska mycket hinnas med och kl6 ger sig nordens bästa kvinnliga terränglag och Johan iväg på ett morgonpass. Därefter är det dags att fortsätta checka av de som behöver göras på Island. Vi tar oss ut från Reykjavik och gör första stoppet vid en vulkankrater. Studerar hålet i marken innan vi drar vidare mot nästa anhalt som är en gejser. Studerar den ett tag, ser den bubbla och spruta vatten, innan vi beger oss mot det sista turistmålet, vattenfallet vid Gullfoss. När det har checkas av så vi beger oss åter till Reykjavik och det är då eländet börjar. Snöstormen! Den som gör att vi sedan blir sittande några extra timmar på Keflavik flygplats, innan de till slut bättrar sig och planet mot Sverige avgår. Lätt försenat innebar dessvärre att ta sig hela vägen hem till fina Linköping är kört och får övernatta en extranatt i huvudstaden innan jag lyckas ta mig hela vägen hem. Frågorna som fortfarande kvarstår, är kall pasta islands nationalrätt? Bor de egentligen någon i Reykjavik? Vi såg typ ingen… Hur kan man lyckas missa starten? När blev färöarna ett eget land? Gjorde vi bort oss som inte köpte med oss en hel pall hem med konservburkar innehållande äkta isländsk luft? 70kr kanske var ett fynd?

 

IMAG0493

Världens bästa souvenir?

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här