I augusti för ett år sedan fick jag ett samtal på telefonen. Det var Micke, en av SpringÅmåls löpare, han sa ”Här är en tjej som vill prata med dig. Hon heter Agnetha och hon har hört att ni har träning för funktionshindrade.”
Agnetha ville tipsa oss om RaceRunning och att det kanske kunde hjälpa någon av våra IKAPPare.
Hon berättade att hon tränat löpning, ca sju mil i veckan, till 2009. I samband med svininfluensan fick hon en vaccinationsskada som gjorde att hon inte kunde gå på sina ben. Än mindre springa. Det var rullator/rullstol som gällde och träning på gym. En dag råkade hon av en slump surfa in på en sida om RaceRunnig. Hon förstod genast att det kunde vara något för henne så hon tog kontakt med RBU i Västerås som driver ett stort fint projekt om detta.
En RaceRunner är en slags trehjulig cykel, utan trampor, där man sitter mellan bakhjulen. Då cykeln bär upp kroppens tyngd kan man ganska enkelt ”springa” sig fram.
Första gången Agnetha provade RaceRunning grät hon av glädje. Hon förstod hur mycket hon längtat efter att kunna använda sina ben igen. Nu fanns möjligheten att åter kunna sticka iväg på en träningsrunda eller att kanske bara gå ut och rasta hunden.
När hon till slut köpt en öppnades ett nytt liv. Hon kunde träna igen – och, med hjälp av en medlöpare, vara med i lopp. Det har blivit en del sista året. Hagenrundan i Åmål, Karlstad stadslopp, Strömstadsmilen, Åmål Stadslopp – och så nu i juni, en dröm som förverkligades, tjejmilen i New York. Agneta och hennes syster hade länge planerat att springa det 2010 men så blev hon ju sjuk på hösten 2009. Hon bar ändå en förhoppning om att kunna göra loppet i rullstol men med RaceRunnern blev det springa av. Ett fint exempel på en människas vilja framåt och hennes förmåga att vända motgång till något positivt.
Nu har vi, med Agnetas hjälp, tillgång till RaceRunners i SpringÅmåls fantastiska träningsgrupp IKAPP.
Tack för det Agnetha.
