Vi närmar oss toppen.. i dag ska ni få plats 1-25 på Victor Dahlgrens lista över bästa prestationer under 2021… Vi kör plats 4 – 25 nu och sedan kommer pallen senare under dagen. Den som kan gissa rätt på plats 1-3, vem och prestation vinner en 3 nummers prenumeration av magasin Spring. Ordningen behöver inte vara rätt, men pristagarna ska alla vara med… Och ni som inte vinner, varför inte prenumerera under 2002, över 800 sidor svensk löpning för 349:- måste ses som en av de bästa investeringarna man kan göra som en löpare, eller hur? https://spring.prenservice.se
Mejla dina gissningar till bg.nilensjo@springlfa.se eller kommentera i flödet, då hjälper du iofs alla andra :) Är det fler som sätter alla tre så är det de tre första som vinner. Lycka till och Gott Nytt Löpår alla!
- Alexander Lundskog, 800m, 1:46.33
Den tidigare 400m häck-löparen Alexander Lundskog gjorde sin tredje säsong som medeldistansare. Hård konkurrens bakom stallkollegan Andreas Kramer som sagt, men Lundskog kan efter 2021 för första gången titulera sig som näst bäst på männens 800m. En handfull 1:47-lopp noterades innan fullträffen kom i Lahti i augusti, precis efter att han även kommit tvåa på SM. In som nia genom tiderna.
- Samuel Tsegay, SM maraton, 1:a, 2:12:34
På Stockholm Marathon och SM i maraton gick Samuel Russom, Samuel Tsegay och David Nilsson alla tre gick med i tätklungan med internationellt motstånd. Första halvan gick avvaktande på runt 1:06 och därför var ovanligt många med en bra bit in på Söder. Bara två veckor tidigare fick Tsegay ge sig mot Russom över Lidingöloppets tremil, men denna gång var rollerna ombytta. Tsegay tog hem guldet med tiden 2:12:34 och var retfullt nog endast en sekund från mästerskapsrekordet. 4:a i loppet totalt.
- Carolina Wikström, SM maraton, 1:a, 2:29:56
Med OS färskt i bagaget gjorde Carolina Wikström ytterligare en maratonstart på SM i Stockholm. Tuffast möjliga konkurrens i form av Charlotta Fougberg och Hanna Lindholm, men Wikström stod pall för favorittrycket och vann på en tid precis under 2:30. Nytt mästerskapsrekord och näst snabbaste damtid någonsin under Stockholms 42-åriga historia. Endast norska maratonlegendaren Grete Weitz har varit snabbare.
- Erik Martinsson, Finnkampen 800m, 1:46.59
Efter att ha tagit brons på SM i Borås stundade Finnkampen helgen efter för Erik Martinsson. Sommaren hade tidigare kantats av en del strul med bl.a. fotproblem. Men nu! Det blev en storartad andra vinst i Finnkampen för Erik och den här gången krönte han det genom att placera sig före storfavoriten Andreas Kramer. Nytt pers och andra gången under 1:47.
- Emil Danielsson, 3000m, 7:46.29
Det var en sen augustikväll i norska Jessheim strax utanför Oslo som Emil Danielsson slog till med ett väldigt fint lopp där han bl.a. är före Suldan Hassan. Tiden placerar Emil på en femteplats genom tiderna i Sverige i den pånyttfödda grenen 3000m slätt!
- Emil Danielsson, 1500m, 3:37.57
Emil igen, fast tidigare på sommaren i juni och Sollentuna GP. På 1500m var det många som var spända på framförallt Johan Rogestedt, som veckan före sprungit på 3.37.57 nere på kontinenten. Men det blev Emil Danielsson som stal showen och efter en urstark avslutning spurtade han förbi bl.a. Rogestedt. Emils tid blev (också!) 3:37.57, vilket var pers med över två sekunder och dessutom första gången under dröm-3.40.
- Johan Rogestedt, 1500m, sommaren 2021 (3:37.13 som bäst)
På medeldistans var Johan Rogestedt tveklöst jämnast under 2021. Han sprang han sju raka 1500m-lopp under 3.40, där nästperset 3:37.13 från Bern blev det tidsmässigt bästa. Säsongen kröntes veckan därpå vid stora-SM, då han i ohotad stil vann ännu ett guld på vad som sedan några år tillbaka är paraddistansen.
- Andreas Kramer, 800m, 1:45.05
Efter en fin inomhussäsong drabbades Andreas Kramer av covid-19 och OS-sommaren inleddes inte alls på det sätt han önskat med ett antal lopp kring 1:46. Med 1:45.05 på Bahausgalan visade han dock att formen var på gång uppåt igen. Den här prestationen har kanske oförtjänt låg rank, men vi skyller på att Andreas genom åren skämt bort oss med tider runt 1:45.05 (han har 7 lopp mellan 1:45.03-1:45.13 de senaste fyra säsongerna!).
- Suldan Hassan, 3000m, 7:44.53
I augusti kom första riktiga islossningen för Suldan Hassan anno 2021. Först hade han fina 7:48 i Jessheim och några veckor senare, bara två dagar efter en hård 5000m-duell med Andreas Almgren på stora-SM, kapade han den tiden till 7:44.53 i Rovereto i norra Italien. 4:a genom tiderna och bra avstämning inför nästa års 5000-satsning.
- Samuel Russom, halvmaraton, 1:02:52
Helsingborg Marathon & halvmarathon går längs en av landets vackraste bansträckningar. Däremot är den inte direkt känd som särskilt resultatvänlig. Ofta varmt i slutet av sommaren när loppet hålls, och banorna innehåller såväl en del höjdmeter som lite grusväg och stig. Samuel Russom verkade bry sig föga om dessa faktum när han i solosprang halvmaran i Helsingborg på 1:02:52 – en tid lika mycket värd som de 1:01-tider som gjorts av andra svenska klubblöpare på lättsprungna banor.
- David Nilsson, Djibouti halvmaraton
Riktigt lika bra koll har vi kanske inte på Djibouti, men i den lilla republiken inklämd mellan Etiopien och Somalia hittar vi en av årets mest underskattade prestationer. I stekande hetta slog David Nilsson till 1:04:06 på 21,1km. De enda två löparna före honom, Mo Farah och Bashir Abdi, behöver inga närmare prestationer – och att David hade mindre än minuten till dessa två världslöpare säger mycket om vad insatsen var värd. Dessvärre kostade äventyret en svår malaria och flera månaders konvalescens som följd.
- Samuel Russom, Lidingöloppet 30km, 1:36:55
2020 vann han Lidingö 15km. I år visade Sami Russom att den dubbla distansen inte passar honom ett dugg sämre. Det såg oroande ut vid vätskestationen vid Grönsta, men på något sätt lyckades Samuel vända på trenden, täppa till avståndet till den ledartrio han ett tag tvingats släppa och till sist, beslutsamt gå om. I mål var han över minuten före ugandiern Oscar Kibet. Hans 1:36:55 är faktiskt den snabbaste tiden någonsin av en svensk klubblöpare på Lidingö30.
- Wilma Nielsen, U23-EM 800m, 3:a, 2:02.29
I final på 800 meter i U23-EM i Tallinn hade Sverige två löpare till start. På förhand hade nog de flesta sagt att Gaël De Coninck var det stora svenskhoppet, men efter ett fint lopp av Wilma Nielsen så sprang hon i mål som skrällartad bronsmedaljör på 2:02.29. Under mästerskapet sänkte hon sitt personbästa med hela tre sekunder. Vi är sannerligen inte bortskämda med pallplatser i F19 vid JEM på medeldistans – Wilma bärgade den första medaljen sedan Malin Ewerlöf 1991!
Det blev inget snabbt 5000m-lopp för Andreas Almgren i slutet av säsongen. Inte i form av jämnfartslopp med hare i hård konkurrens iallafall. Men ensamlöpning på 13.29 på Finnkampen är också bra snabbt. Vad det motsvarar när det ska gå fort på riktigt får vi se 2022. Vår absoluta favorit på ett soligt och, äntligen, publiktätt Stockholms Stadion.
- Simon Sundström, 3000mh, 8:21.50
Förra sommaren noterade Simon Sundström iögonfallande 8:25 på 3000mh. Där och då väcktes förhoppningar om att han i år skulle rå på OS-kvalgränsen på 8:22. Och tidigt i juni, med knappa månaden kvar av kvaltiden, slog han mycket riktigt till med 8:21.50 i spanska Huelva. Sundström gick därmed in på sjätte plats i genom tiderna-listorna, och han var faktiskt andre svensk att klara kvalgränsen inom fem dygn…
- Emil Blomberg, 3000mh, 8:20.55
… För femma genom tiderna, fem dagar före Simons lopp, parkerade gode vännen Emil Blomberg. Hans lopp i belgiska Oordegem var i det närmaste en sensation då han blott en vecka tidigare noterat 8:29 höga som nytt pers. Det dröjde sedan nästan en månad innan klartecken för OS-start kom för såväl Emil och Simon. Nästan en månad för länge, tyckte vi.
- Meraf Bahta, 10 000m, 31:08.05
Stadion igen och 25 Laps to Tokyo. Meraf Bahta hade ihop med Sarah Lahti samt ett större antal inbjudna löpare siktet inställt på OS-kvalgränsen på 31:25. Efter 25 väldisponerade och hårda varv var målet avklarat för dem båda med bred marginal, och glädjen efter detta mästerliga genomförande – det var som löpningens svar på schack – gick inte att ta miste på. 31:08.05 för Meraf var en nätt putsning av hennes egna svenska rekord på 10 000m.
- Vidar Johansson, 3000mh, 8:18.31
Efter att ha sprungit fem 3000m-hinderlopp inom en månad var det äntligen dags även för Vidar Johansson att klara OS-kvalgränsen och göra Emil och Simon sällskap. Han passade på att göra det samma dag som kvalperioden till VM i Eugene 2022 inleddes, så även nästa sommar lär vi få se Vidar i ett världsomspännande mästerskap. 8:18.31 betyder fjärdeplats genom tiderna i den svenska (absolut inte pånyttfödda!) paradgrenen 3000mh.
- Carolina Wikström, OS maraton, 22:a
Endast fyra svenskor har deltagit vid en OS-mara. I OS i Tokyo stod Carolina Wikström för en taktiskt fulländad insats, där hon efter en reserverad öppning kunde avancera loppet igenom ända fram till den slutliga 22:a platsen. Efter 5km var hon 82:a och 6:a från slutet, halvvägs vid 21,1 58:a och på de sista 7 kilometerna tog hon tio placeringar från 32 till 22. Loppet hade gärna fått vara en stund till (tyckte nog både Carolina och vi som följde loppet mitt i natten hemma i Sverige). Sluttiden blev 2:33:29 med halvor på 1:17 och 1:16.
- Meraf Bahta, Terräng-EM, 2:a
Efter att ett längre träningsläger i Kenya visade Meraf någon vecka tidigare, på det klassiska terrängloppet Warandeloop, att formen var god. Efter att ha bytt tränare under hösten var det många som var spända på vad Meraf skulle hitta på vid Terräng-EM. Direkt från start går hon upp och kör, hon får med sig bl.a. vännen Samrawit Mengsteab, men även Karoline Bjerkeli Grövdal som till sist går segrande. Men en silvermedalj på terräng-EM och skalper som fyrfaldiga mästarinnan Yasemin Can och Konstanze Klosterhalfen (14:26~ på 5000m) bådar gott inför nästa år med Meraf i en ny miljö. Tillsammans med Samrawit, Sara Christiansson och Charlotte Andersson bärgar de ett historiskt brons i lagtävlingen.
- Samuel Tsegay, maraton, 2:06:53 och 2:07:08
Utöver guldet på SM i maraton sprang Samuel Tsegay två maratonlopp på absoluta världsnivå. I våras persade han med 2:06:53 på flygfältet i Ampugnano. Till hösten fanns det förhoppningar om att det skulle gå ännu snabbare i Valencia, men en bitvis flygfältsmässig vind där gjorde att andra halvan där blev slitigare än önskat. Tsegay krigade sig ändå in på 2:07 låga, det är som sagt ett världsresultat och ingen annan med koppling till svensk löpning är i närheten av detta på maraton. Ännu.
- Lovisa Lindh, 800m, 5x 1:59 (1:59.49 som bäst)
Den svenska medeldistanslöpare som hade bäst säsong var otvivelaktigt Lovisa Lindh. Under en sommar med väldigt många lopp sprang hon under 2 minuter på 800m hela fem gånger. Det är en rekordmässig jämnhet som rentav överträffar hennes säsong 2017, men tyvärr minns vi 2021 mest i och med debaclet som SOK stod för när de valde att inte ta ut Lovisa till OS i Tokyo. Vid kvalperiodens slut var hon väl inom World Athletics officiella rankinguttagning, med 37:e av 48 platser. Det saknar motstycke och är fullkomligt obegripligt.
Vi hörs senare idag