Triangiaköket byts ut mot lyxrestaurang och halvpension!

0
82

Framtiden och det förflutna.

Triangiaköket och buffébordet på lyxrestauranger. 

 

Vissa människor finner sig i att hålla sig i sin hemmiljö medan andra tycker om att resa iväg och uppleva världen. Vissa vill ha action och andra vill helst ha så lite som möjligt att göra på sin resa. Jag gillar balansen men inte för mycket stimuli.

– Givetvis beror det på vart i livet vi befinner oss  liksom vart i världen. Det beror också på vad vi vill uppnå och vad vi upplevt innan.

 

Jag glömmer aldrig min första utlandsresa på egen hand utan föräldrar. Jag var en

osäker och finnig tonåring som inte trodde på mig själv . Jag var 17 år gammal och min väninna året äldre. Innan vår resa hade äventyren gått till Pajala och Tärendöholmen så särskilt erfarna var vi inte.?

Vi skulle åka till Kreta  nu och självklart var det stort att åka själv utan mina föräldrar även om jag tyckte jag var  vuxen, som tonåringar kan tycka om sig själva .

Men

Under den tiden var jag sargad inombords och arbetade  med att inse att jag behövde komma bort från den kommun jag växt upp i och de år av mobbing som plågat mig.  Jag insåg det inte då utan det skulle komma att ta några år att hitta självkänslan igen.

 

Saker vi upplevt genom åren påverkar oss livet ut tror jag, även om man kan jobba mentalt med sig själv och försöka hitta verktyg . Under den här tiden sprang jag inte utan det började jag med många år senare.

 

Jag gillade  mycket att resa iväg och året efter gjorde jag det igen och igen och igen till  mors förfäran och oro. Jag minns att jag även då tyckte om tystnaden i att vara själv med mig själv, men  ändå omgiven av glada människor . Efter det var jag less att åka så och leva på bröd och vatten och bo enkelt och festa halva nätterna och sola hårt så huden glödde,  saker som prioriterades in då.  Totalt har det blivit ca 20-25 utlandsresor och fyra olika världsdelar från ålder 7 till 37 år.

 

Jag har upplevt mycket och lärt mig saker om mig själv helt klart.

Idag är resandet en stor del av mitt liv och något jag aldrig vill vara utan.

När jag reser kopplar jag bort allt annat och kommer ner i varv för att jag inte kan påverka saker som är hemmavid.

Löpning är självklart med idag på resorna.

Buffebordet 

 

Det är en lördag eftermiddag för 1,5 vecka sedan och jag har sprungit ett 3.5 mil lång pass innan jobbet kallade. På min rast som vikarierande handledare för ensamkommande, roar jag mig att söka resor. Några dagar senare är det bokat och klart. Jag ska åka till Malaga. Jag ska vara mig själv i ett moment  of harmoni.

Denna resan är för mig och allt jag tampas med senaste 2 månaderna när min 6 v långa löpvila trädde in som en  sketen lort och förpestade  min tillvaro.  Fuck you liksom!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Idag är jag hel och mår gott .  Tji  fick du.

 

Jag jobbar ständigt med att ha harmoni i livet och vet hur jag mår bäst.  Denna resan skulle bjuda på lyx med fina miljöer, bra hotel, god och nyttig mat, stor pool, strandnära och bra omgivningar för löpning. Denna resan skall vara kravlös och jag ska inte ha för många saker att göra på en och samma dag för då blir det stress.   Här är tanken att jag ska ladda upp inför sommarens kommande löptävlingar som jag ska vara med i inte genom att träna mer än vanligt utan med att återhämta mig då jag inte tränar!

 

Jag kommer först och främst att springa Stockholm maraton och här har jag reviderat min plan sedan jag drabbades av en överbelastning i mitt bäcken. Trots att jag kunnat träna bra under nu totalt 5 veckor och att det lossnat mer och mer för var tävling så vore det inte rätt mot mig själv att kräva för mycket. Därför ser jag Stockholm som ett lopp som år bli vad det blir och lägger mig fokus mot ett annat ultramaraton någon månad senare. Går det bra på Stockhom maraton ser jag det som bonus och givetvis kommer jag göra allt för att kunna springa i mål med en god känsla och inte tappa allt för mycket på slutet. Idag känns det bättre än innan skadan.

 

Jag är ju i SM och kommer starta bland de bästa så bara det är stort! Det är först den sista milen som det kan avgöras och vi kommer garanterat vara många som tampas om de 20 första placeringarna för att bli bland de bästa i Sverige på maratondistansen. I fjol var jag 7a vad blir jag i år ?

Det går inte att jämföra med något annat. Många tror att man kan ta sin miltid och dubblera med 4 eller sin halvmaratid och dubblera med två, men det stämmer inte för att det finns så många super snabba löpare som aldrig kommer bli bra på maraton. Det krävs otroligt mycket mentalt liksom det gör också i ett ultralopp . Även om farten sjunker så är det en lång tid man ska orka hålla den och de veckor du har innan är också avgörande för hur det kommer sluta. Hur bra är din uthållighet och hur bra är din mentalitet?

Jag vill med detta inlägg tacka alla er som funnits vid min sida i och med denna skada. Det är en kamp att komma tillbaka och att inte ge upp.  Alternativ träning kräver sin man och kvinna. Det tar mer tid och stundom är man helt slut efter att dagen blir så mycket kortare när man inte kan springa men jag gav aldrig upp och det är jag glad för.  Tack vare Anna Sjögren på City Rehab har kroppen blivit starkare och mitt löpsteg bättre och Anna var den enda som hittade orsaken till att jag inte kunde springa smärtritt under 6 veckor. Hon gav inte upp och hon tror på mig och vet att jag har ett fint löpsteg när jag är skadefri.  En behandling räckte för att få bort känningen och sedan har hon även behandlat en låsning jag fick som satt i några veckor, troligen orsakad av att jag ändrat mitt löpsteg efter bäckenkorrigeringen.  Tack Anna om du läser detta, du är fantastisk!

 

Sista passet innan resan ett långdistanspass om 23 km tänkt i 5 min per km men det gick så lätt så jag valde att låta kroppen styra och hitta en långpassfart den ville ha.

 

De lopp jag gjort, Women health och Porsörundan i Luleå talar för att jag är tillbaka men att jag behöver fler hårda pass för att bli snabbare. Porsörundan blev lätt hela vägen då jag lade mig bakom andra kvinnan och hittade en slags bekvämlighetsfart som jag inte kom ur förrän i andra backen när jag kände hur mycket jag jag hade kvar och bestämde mig för att köra på och se om det höll och det gjorde det då jag kom in 30 sekunder före och blev tvåa.  Jag tror att jag kunnat plocka minst 1 minut till om jag gett mig den på det men är samtidigt lite rädd för att dra på mig något igen och syftet var att tävla som träning och 3.58 fart är inte så dåligt träningspass inför de längre loppen!

 

Nu är jag alltså här i Malaga eller en bit utanför och allt har börjat bra hittills. Det är långt i från några makaroner i Spritkök som tillagas utan ren och skär lyxmat och jag njuter av alldeles för många glas bubbel.  I morse efter intervallerna blev det två glas Cava i frukostmatsalens terrass med ljudet av havet utanför. Det är livskvalitet för mig. Jag säger inte att jag måste dricka för att må bra men jag gör det jag känner och för var dag kommer jag mer och mer ner i varv! Det är semester även om det också är träning.

Det är lätt att glömma att vi bara är människor och trots att löpning är en stor del av livet är det svårt att få resten att gå ihop när man har flera jobb. Jag älskar verkligen att arbeta med mitt företag men har inte våga ta steget fullt ut ännu utan arbetar även nästan heltid med annat. Vad är det som driver oss till vilja göra så mycket?

 

Vad är det som gör att en del av oss blir sådana här personligheter som flänger och far och sällan eller aldrig kan sitta still? Jag är en av dem. Det är därför jag är så extremt noga med att ha lugn mellan varven och därför betyder denna resa så mycket!

 

Kanske är det nu eller aldrig?

Hur som helst så är livet här och nu.  Jag har bestämt mig för att ha roligt och må bra och den kombinationen har jag nu! Långt borta från stress med löparskorna på hyllan och den rosa bikinin på topp. Jag hoppas att du vill följa med mig även om bikinin vore blå. =)

 

Vill du också hitta balans och vara med mig under en helg som bjuder på löpning, avkoppling, föreläsning baserad på livets toppar och dalar så skall du komma med till vackra Björkliden den 30 juni till 2 juli då jag ordnar Vinden mot kindens löparweekend med yoga, midnattssolslöpning och annat matnyttigt för nybörjare och van löpare. Jag kommer använda min kunskap blandat med egna erfarenheter för att DU skall utvecklas och hitta ännu mer glädje!

 

Läs mer om detta här och anmäl dig för att säkra din plats till sommarens äventyr i Norr.

Helgen i september ordnar jag nästa löparhrlg och info  anmälningsinstruktioner  kommer inom kort här och på Facebook.

Glöm inte gilla vinden mot kinden på Facebook  och följa på Instagram.

 

 

Tillbaka till de första raderna i detta inlägg .  jag är glad att jag vågade ta steget den där dagen när jag som 17 -åring åkte själv till Kreta för trots att den resan inte alls innehöll så mycket livskvalitet som denna på många sätt så var det en erfarenhet rikare som präglat mig och den är, en skrivande löparinna med smak för världen!

Jag väljer hellre buffébordet än Triangiaköket.

 

 

 

ADIOS!

 

 

 

 

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här