Lorenzo söker debatt och förändring

Aktuellt  

Nu för tiden är det inget konstigt med män och kvinnor som springer i samma lopp. Vi gör det i tusentals över hela världen. På alla möjliga distanser. Men så fort vi kliver in i en arena, på en friidrottsbana, blir det annorlunda. Där ska män och kvinnor skiljas åt, så långt som möjligt. Anser Svensk Friidrott. Det är i princip inte tillåtet att arrangera mixade lopp. Den som ändå gör det ska brännmärkas. Inte alltid, men IBLAND.

Ja, för det är inte bara reglerna som andas förgången tid. De tolkas dessutom godtyckligt.

Här har vi Sveriges 25 snabbaste kvinnor på 5000 meter under det gångna året. Nästan alla gjorde sina resultat på lopp där man separerar män från kvinnor. Det är stora internationella tävlingar, Finnkampen, Svenska Mästerskap, men också mindre tävlingar ju längre ner man kommer på listan.

Låt oss markera alla dem som sprang i traditionella, köns-separerade lopp i svart. Kvar har vi några som presterade sina tider i mixade lopp, markerade med kursivt. Men vad hittar vi längst ner? Statistik 5000m 2018:

15:08.17  Meraf Bahta 89 Hälle  Zürich, SUI

15:18.14  Linn Nilsson 90 Hälle. Palo Alto. CA

15:23.80. Charlotta Fougberg 85 Ullevi. Heusden-Zolder, BEL

15:43.63. Sara Christiansson 97   Sävedalen. Tampere, FIN

15:48.94. Lisa Havell 88  Spårvägen. Tampere, FIN

15:50.89. Sarah van der Wielen 95 Hässelby  Heusden-Zolder, BEL

16:28.13. Sanna Mustonen 91 Hässelby. Nijmegen, NED

16:34.92* Anastasia Denisova 93 Sävedalen. Eskilstuna

16:38.87  Frida Kristiansson 92 Örgryte. Mölndal

16:41.2m. Hanna Lindholm 79 Huddinge. Stockholm

16:43,16. Emma Dahl 91 Örgryte. Loughborough, GBR

16:45.81. Yolanda Ngarambe 90 Tureberg   Azusa, CA

17:06.63. Louise Wiker 79 Hässelby. Eskilstuna

17:09.67. Malin Strand 93 Sävedalen. Mölndal

17:17.68. Cecilia Norrbom 88 Spårvägen. Helsingborg

17:18.8m. Mikaela Larsson 85 Spårvägen. Stockholm

17:19.5m. Malin Starfelt 86 Runacademy. Stockholm

17:22.68. Lisa Bergdahl 95 Sävedalen. Mölndal

17:31.02. Ellen Persson 97 Högby. Huddinge

7:31.41  Alice Sjögren 96 Tingberg. Jacksonville, FL

17:31.6m. Johanna Bäcklund 85 Runacademy. Eskilstuna

17:32.7m. Johanna Eriksson 81 Motala. Eskilstuna

17:33.78. Moa Rothman 96 Västerås. Gävle

17:35.88. Jenny Johannesson 76 Mullsjö SOK. Jönköping

17:37.23. Amélie Svensson 96 Sävedalen. Eskilstuna

Med manlig farthållare i loppet

16:33.04. Frida Kristiansson 92 Örgryte. Stockholm

17:01.58. Louise Ringström 89 Spårvägen. Stockholm

17:29.22. Johanna Bäcklund 85 Runacademy. Stockholm

Några tjejer som hamnar under en egen rubrik. Vad gjorde de här tjejerna för fel? Vad skilde dem åt från dem som fick komma med i den vanliga listan, trots att de alla sprang i mixade lopp?

Enligt rubriken skulle det vara att de sprang med en manlig farthållare. Det stämmer. Det fanns killar i samma lopp som sprang fortare, i ett bestämt tempo, och därmed drog andra killar till bättre tider än vad de förmodligen hade klarat av på egen hand. De här tjejerna däremot sprang med jämstarka killar vilket är också en fördel, men inte strider mot reglerna.

Var det en sådan skillnad mellan de lopp som godkändes i statistiken och de som föstes ner, till en nedvärderande rubrik? Svaret är NEJ. Jag var med och arrangerade det första blåfärgade loppet, som i själva verket var en tiotusenmeters-tävling med mixade heat OCH manliga farthållare – ingetdera markeras i statistiken. Jag var likaledes med och arrangerade den tävling vars resultat hamnade under den utmärkande rubriken. Den hölls under precis samma premisser, på samma arena.

Jag var med och sprang på den tredje blåfärgade tävlingen. Även den hölls på Stockholm Stadion. Där var det utlyst som 10 000 meter för män och 5000 meter för kvinnor. Ändå var det en kvinna som valde att springa 5000 meter i det manliga 10 000-metersloppet eftersom hon skulle få bättre konkurrens där. Helt okej i mina ögon. Men inte enligt reglerna.

Nu var det plötsligt uppenbarligen tillåtet för en tjej att välja det manliga 10 000-metersloppet, bland jämnstarka killar OCH en manlig farthållare, trots att det fanns ett kvinnligt 5000-meterslopp. Helt godkänt i statistiken. Inget utpekande under egen rubrik.

Varför vill (styrelsen för) Svensk Friidrott peka ut enstaka tjejer, när de inte har begått några fel? Hur anser Svensk Friidrott att det utvecklar svensk kvinnlig långdistans? Vill Svensk Friidrott leva i verkligheten eller somna in bland otidsenliga regler? Det avgörs på Svensk Friidrotts årsmöte till helgen. Låt kvinnliga löpare få delta på svenska lopp utifrån kapacitet och inte utifrån kön. Låt inte godtyckliga bedömningar avgöra om deras prestationer är värda en plats på årsbästalistan eller inte.

Lorenzos motion som förbundet har beslutat att avslå ser ut enligt följande: 

Motion till Svenska Friidrottsförbundets förbundsårsmöte 2019
Motionären yrkar att tillåta män och kvinnor att springa i samma lopp även inom arenalöpning. Det kräver

ett förtydligande i regelboken av Kap F 4.1.6 – se längst ned.

Bakgrund

Medan antalet deltagare på motionslopp ökade väldigt kraftigt under 2000-talet fram till en topp 2015 med över 750 000 startande i de sanktionerade långloppen (enligt Svenska Friidrottsförbundets årsberättelse) var det länge ytterst få som tog steget över till att tävla på bana. Lopp över 5000 och framför allt 10 000 meter lockade ytterst få och i en ond spiral blev de allt färre. Detta gällde i särskilt hög grad de kvinnliga löparna. Det var alltid långt fler i elitskiktet som ställde upp i exempelvis Tjejmilen än på SM 10 000 meter. Det ledde i sin tur att rekryteringen till traditionella friidrottsföreningar hämmades till förmån för kommersiella eller mer löst sammanhållna grupper.

I ett försök att göra de långa banloppen mer populära öppnade den motionerande föreningen (FK Studenterna) sina arenatävlingar även för deltagare som inte var anslutna till friidrottsföreningar samt seedade loppen efter kapacitet, i stället för kön och ålder. På ganska kort tid lyckades vi locka många att pröva på banlöpning. Vi får numera stänga våra tävlingar, då vi inte hinner genomföra så många lopp som det finns efterfrågan till. Det har även ökat rekryteringen av nya medlemmar till friidrotten under denna svåra tid för ideella verksamheter.

På senare år har vi även lyckats locka allt fler kvinnor, framför allt genom att erbjuda möjligheten att springa med jämnstarka män, i stället för att starta i lopp med väldigt få deltagare och inte få någon sparring. Det slås åtskilliga personliga rekord i dessa lopp, men de blir flaggade som otillåtna för kvinnorna eftersom vi även strävar efter att ha farthållare i samtliga lopp, som jagar specifika tider.

Dessa farthållare har INTE till uppgift att dra åt specifika kvinnor – något som sker på långloppen och är så accepterat att man t.o.m. tillåts kvala in till internationella mästerskap under sådana betingelser.

Tolkningen av regel 4.1.6 i Kapitel F har blivit väldigt godtycklig. I den svenska statistiken återfinns åtskilliga tider registrerade på lopp som bryter mot regeln medan andra hamnar under rubriken ”med manlig farthållare i loppet”. Det är en stigmatisering av kvinnliga löpare som inte har begått några fel, utom att söka sig till de lopp som erbjuder de bästa betingelserna för att prestera maximalt vilket är en fullt naturlig strävan som Svensk Friidrott inte har någon anledning att bekämpa. Vi yrkar därför att regeln ska förtydligas på följande vis:

Nuvarande text:

4.1.6 ”Mixat lopp”, dvs lopp där både män och kvinnor deltar (startar gemensamt) är normalt ej tillåtet i internationella tävlingar.

Anm 1 Orsaken till förbudet är att vissa av de kvinnliga deltagarna skulle kunna få tillgång till en draghjälp som innebär osportslig fördel jämfört med rent kvinnliga lopp.
Anm 2 Resultat från ”mixade” lopp är alltså ej giltiga som rekord (se kap R 2.1.4) eller som kvalificerande till internationella mästerskap o dyl.

Anm 3 Gäller ej tävlingar för veteraner och rekord för veteraner. 4.1.6 .1 Mixat lopp är dock tillåtet vid lokala tävlingar.Anm Normalt för att möjliggöra praktiska lösningar vid ett fåtal kvinnliga deltagare på en längre löpdistans.

Reviderad text

4.1.6.1 Mixat lopp är dock tillåtet vid lokala och nationella tävlingar.

Anm: Kvinnliga deltagare tillåts delta och bli seedade i lopp med jämnstarka manliga löpare och farthållare under förutsättning att ingen osportslig draghjälp ges till enskilda eller grupper av kvinnliga löpare

/Lorenzo Nesi
Huvudtränare och styrelseledamot i FK Studenterna Landslagsledare för terräng- och (halv)maratonlöparna

 Dela på Facebook