Idag får ni en lång intervju med en ny utvald medlem i klubben, en medlem som dessutom ska börja blogga på springlfa.se, Marie Wallin
Vem är Marie Wallin?
Född 1977 och uppväxt i Hässelby Villastad, sedan 1998 bor jag själv i Stockholms innerstad.
Har i princip alltid haft en hund. På senare år bara hjälpt vuxna hundar som behövt nya hem. Allt från gatuhundar från Irland till svenska omplaceringar. Har just nu en border collie som heter Chilli och är en av mina bästa och mest trogna löparkompisar.
Är utbildad jurist. Har jobbat inom ”allt” känns det som, men efter sex år som anställd åklagare, som ledde vidare till en tjänst inom Polisen tror jag att jag hittat ett ställe att stanna på. Arbetar med att utveckla Polisens arbete med utredningar av bedrägeribrott på Polisens Nationella Bedrägericenter i Stockholm.
I övrigt väldigt social och aktiv. Uppfattas som ”glad”. Tränar massor och försöker kombinera det med resor. Är ute på stan mycket eftersom jag har allt enkelt runt hörnet. Och så skriver jag. Har en författardröm jag just nu tagit tag i.
Vem är löparen Marie Wallin?
Löparen Marie Wallin är den som oftast vaknar av sig själv 05.30, sätter på sig löparkläderna jag lagt fram kvällen innan, sätter på hunden kopplet och så ut. I mörker, regn, snö, kyla eller fantastiska morgnar i morgonsol tar vi vår morgonlöpning, 30-40 min i 6 min-tempo runt Karlbergskanalen. Så börjar nästan varje dag.
Sedan finns det annan löpning med mer fokus. Ungefär varannan dag och då med energi påfyllt i kroppen. Då springer jag oftast terräng och minst en mil. Löparen Marie Wallin, det är liksom personen Marie Wallin. Utan löparen fungerar den andra sämre i allt. Löparen Marie Wallin har i princip alltid ett leende. Även när hon springer tävlingar. ”Du pressar dig inte tillräckligt får jag höra. ”Ser du sådär glad ut kan du omöjligt ta ut dig” osv, osv. Och det kanske är så. Men jag njuter faktiskt av min löpning. Klart om någon fotat mig på toppen av Hammarbybacken i Stockholm Trail-loppet med 20 km obanad traillöpning i benen. Då skulle jag kanske inte skrattat. Men bara lite senare, när jag fotades på upploppet – då såg jag glad ut igen. Det är löparen Marie Wallin.
Vad betyder löpningen för dig?
Det är min livsstil. Hur uttjatat ett sådant ord än kan verka. Men det är så. Jag kan inte se hur jag skulle fungera så bra och må så bra som jag gör om jag inte hade min löpning. Jag tar den inte heller för given. Mina knän har under långa perioder satt stopp för löpning. Och jag vet exakt hur det påverkar mig. Och det är därför jag inte ljuger när jag skriver att löpning är bland det viktigaste och roligaste jag har i livet. Tillsammans med andra, eller själv. Men jag känner mig sällan ensam när jag springer. Det är en vansinnig harmoni och det är – utan att jag är religiös – något stort som kommer över mig i känslor, Runners high?
Hur mycket satsar du på löpningen, vad är dina ambitioner?
I år satsar jag för första gången i mitt liv seriöst på löpningen. Jag är sedan januari i år fast besluten om att den 24 september i hettan och vindarna i vulkanbergen på Fuerteventura genomföra mitt första maraton. Målgången är på Resortet Playitas, där jag befinner mig nu för nionde gången. Jag kommer garanterat att få möta mig själv i olika roller under detta äventyr. Tiden känns svår att bedöma med totalt 655 höjdmeter. Målet är att genomföra och att stå på benen hela tiden och att knäna och kroppen i stort håller och naturligtvis att ha kul.
Just nu satsar jag både tid och pengar, kör med PT tre dagar i veckan på SATS på grund av mina tidigare knäproblem. Vill bygga från grunden med löpstyrka, mobilitet och flexibilitet.
Hur ser en typisk träningsvecka ut?
I princip varje morgon börjar med morgonlöpningen med hunden, dessutom:
måndag: en timmes PT-pass på kvällen och sedan när jag ändå är på gymmet och kroppen är uppvärmd kör jag vidriga korta intervaller på löpbandet.
tisdag: 15-20 km löpning ute i terräng. Gärna 15km Ursvik Extremen 15 km, kan jag inte ta mig dit blir det några varv i Karlbergs Slotts terrängspår.
onsdag: en timmes PT-pass på kvällen sedan beroende på vad vi tränat lägger jag även här in intervaller på löpbandet, då av den längre varianten.
torsdag: vila eller simning. Har äntligen lärt mig crawla och ser det som mycket bra komplement till allt annat.
fredag: en timmes PT-pass. På den friskvårdstimme vi har genom jobbet. Så snabbt tillbaka till jobbet efter.
lördag: någon form av långpass i ca 20 km med fokus på teknik och ”må-bra”.
Söndagar vilar jag. Jag tar även LPG -sportmassage två gånger i veckan. För återhämtning. Har visat sig fungera mycket bra för mig.
Beskriv ditt favoritpass?
Mitt favoritpass är mina lite längre pass i naturen, på med skorna och så ut. Ingen musik, hör bara min andning och skorna som sätter i marken och fåglarna. Kanske möter jag ett rådjur eller harar. I bergen på Fuerteventura är det getterna som glor. Så känns det som att jag kan springa för evigt. Mobilen är med, men bara för säkerheten. Och så lämnar jag kilometer efter kilometer bakom mig. Det är löparglädje för mig.
Har du något pass du är mindre förtjust i men gör ändå?
Intervaller på löpbandet. Jag ”gör jobbet” som Fredrik Zillén uttrycker det. Men inte kul. Mina favoritpass blir successivt lättare om jag gör de här som jag inte gillar. Jag gör passen för jag vet att jag behöver dem.
Nu drar du igång din blogg, löparglädje i vardagen – vad får vi läsa om?
Löparglädje i vardagen kommer genomsyra det mesta plus varifrån jag får min inspiration till att utvecklas. Sedan blir det om min maratonsatsning och vägen till loppet och om loppet såklart. Min fortsatta träning efter det. Jag har fått höra av de som kan sina saker att det tydligen bor en sprinter i mig och att det finns en kul inomhussäsong 2016-2017.. vem vet vad som händer ☺
Till sist, du har blivit medlem i springklubben, varför?
Jag har saknat en tillhörighet i det jag älskar att göra och lägger så många timmar av min fritid på. Jag vill möta andra likasinnade entusiaster (läs nördar) och bli både inspirerad och uppdaterad på vad som händer i landet, av de som har riktig koll. Jag gillar bredden och det proffsiga som Spring erbjuder. Och att det känns så genuint.
Så, för mig är det ett självklart val att vilja vara en del av det som just nu håller på att byggas upp i Löparsverige.
Tack Marie och lycka till med maransatsningen och bloggandet, det ska bli superkul att följa dig. Vill du också känna dig uppdaterad och inspirerad, dessutom få ett genuint magasin i brevlådan sex gånger om året? Då finns det bara ett alternativ – anmäl dig till Springklubben på http://spring.pren.nu/
