Kapplöpningen, tävlingen mot drömgränsen sub 2 timmar på maran. Det finns många kapplöpningar, vi är inte medvetna om dem, men de finns. Jakten på att bli först. Och det är de första vi kommer ihåg, Bannister, Armstrong, Jobs, mfl, mfl. Vi som älskar löpning är medvetna om vad som pågår just nu, jakten på omöjliga 1.59,59 på 42195 meter.
Det finns mig veterligen tre stora projekt, det Spring tittat mest på sub2hrs, ett initiativ från Brighton universitet med forskare, läkare, studenter, elitlöpare, olika tillverkare, etc. De startade projektet 2015 med mål att klara drömgränsen inom 5 år. Det är Yannis Pitsiladis, Professor of Sport and Exercise Science som leder projektet. Man tittar på alla faktorer som påverkar resultatet och ett svenskt företag är delaktiga som ni kunde läsa om i senaste spring, Maurten. Läser ni inte Spring? Bli medlem här
Vill du läsa mer om detta fantastiska projekt klicka in här. Gillar deras startsida och orden, NO LONGER A MATTER OF IF BUT RATHER WHEN!
I andra änden finns sportföretag som driver egna projekt, Nike och Adidas. Och i morgon kl.05:45 gör Nike sitt första försök i projektet som går under namnet ”breaking2”. Försöket görs på Formel 1 banan Monza i Italien, en 2,4km lång oval med en bil framför som tar vinden, man får dricka från motorcyklar, etc. Detta innebär att tiden inte kommer räknas som världsrekord och en del ser detta som ett rent marknadsföringsjippo, andra som ett seriöst försök att knäcka en både fysisk och mental barriär. Vi vet ju vad som hände efter Bannister sub 4.
Gällande världsrekord är 2.02,57 och sattes 2014 i Berlin av Dennis Kimetto från Kenya. Den tiden ger en snitthastighet på 2.54,8 per km, nu ska man sänka detta med 4 sekunder per km, dvs 2.50,6. Tränar ni på bana så testa gärna, 2.50 är 34 sekunder per 200 meter, 68 sekunder per varv. 2:50 per km är 28.20 på 10km, bästa svensk Mikael Ekwall ska springa 10 000m i kväll, hans PB är 28,31. Att ta in detta är nästan omöjligt, eller hur? Wired testar och förklarar lite i detta underbara klipp:
Nike har tre atleter som man valt ut, Eliud Kipchoge, (vann OS maran), Lelisa Desisa (2 segrar i Boston Marthon) och Zersenay Tadese (världsrekordet på halvmaraton). Tester och analyser har visat att de har den fysiska kapaciteten för utmaningen. Efter allt jobb har man fastställt vilka pusselbitar som krävs både innan och under loppet, inga nyheter men kan vara bra att veta :)
- Vänja sig vid tempot, helt enkelt tröskelpass för att hitta löpekonomin i exakt rätt fart.
- Väldigt lugna uppvärmningar med inslag av dynamiska rörelser
- När man inte springer vilar man, sover, tar det lugnt. Återhämtningen har stort fokus, några får dessutom massage tre gånger i veckan.
- Löpningen är allt, ingen styrka, ingen yoga, filosofin är “To run fast you need to run”
- Maten styrs till 90% och det är stort fokus på kolhydrater, 50-75% av det dagliga intaget består av kolhydrater. Vikten av att snabbt äta protein och kolhydrater direkt efter ett hårt pass har preciserats. Energiintaget sista dygnet innan och under loppet är också noggrant preciserat.
- Man har analyserat varje individ och vet hur ofta de behöver fylla på med energi under loppet, att man springer en 2,4km runda kommer underlätta tillförseln.
- De tre atleterna har bedrivit sin träning på hög höjd vilket man också betonar är en förutsättning. Den högre koncentrationen av röda blodkroppar kan stanna kvar i över två veckor efter att en person har lämnat höjden.
Kanske några komponenter vi själv kan tänka till om inför jakten på våra egna barriärer?
Först, imorgon – sätt larmet på kl.05:44, öppna ögonen, klicka in på – nikebreaking2.twitter.com där loppet streamas utan krav på inloggning.
Vad känner du för projektet, är det så här kapplöpningen ska avslutas eller är detta ett positivt/negativt steg i jakten på sub 2 timmar?
