Kanske inte helt rätt att kalla sig själv skruttig vid 37 års ålder men just nu är jag rätt less på min kropp.
Efter att vinterträningen dragit igång har jag dragits med småkrämpor och skador hela tiden. Just nu har jag ont i underarmen efter styrketräning och med min minst sagt löparöverkropp kan jag inte ens skryta med att jag bänkat nån rejäl vikt. Efter ett distanspass fick jag ont i höger hälsena i vilken jag aldrig haft ont i tidigare vilket förvärrades de två nästkommande passen då jag inte trodde det var så farligt. Då jag inte kunnat springa har det istället blivit mer cykling men även där jag inte gått skadefri utan har nu fått ont i höften. Återstår nu nästan bara simning och vattenlöpning men det står inte högst på önskelistan. Har jobbat rätt mycket med stretch och lite rörlighet i år men det verkar inte ha räckt till.

Jag börjar undra om det här med alternativ träning är något jag ska ägna mig åt minimalt. Under hela säsongen har jag inte så skadad som nu. Har under långa förhandlingar med mig själv kommit fram till att jag ska vila lite extra nu och de hårdaste passen inte behöver göras i december, oerhört svårt att ta till sig när motivationen är på topp.
Förutom att vara lite bitter över kroppen så har jag även under hösten anmält ett lag till Ragnar Relay runt mälaren.
Det är min arbetsplats som dragit ihop ett gäng anställda och springa det nya loppet. Kommer bli väldigt spännande och säkerligen en oförglömlig upplevelse. Även om man en hyfsat erfaren löpare ska det bli intressant se hur kroppen reagerar med tre ”tävlingar” under förhoppningsvis mindre än 36 timmar som är maxtiden. Mycket logistik kring detta men idag är 175 dagar till start så det hinner nog lösa sig.
Har man missat vad det är för lopp kan ni läsa mer på länken nedan.
https://www.runragnar.com/se/event-detail/relay/lake-malaren#