Jag har alltid tyckt om att springa i skogen. Det är nåt speciellt med stillheten, lugnet och tystnaden. Man kommer in ett meditativt tillstånd, där tankarna följer naturen och upptas av att parera nästa sten, nästa rot. Samtidigt finns det så många härliga rundor som erbjuder fina naturupplevelser på asfalt. Stråk runt Djurgårn och norrländska småvägar. Och eftersom jag alltid tävlat mycket på asfalt har varierat underlag passat mig bäst. Men så kommer det inte att bli i år. Nu har jag bestämt mig, den här säsongen blir det asfaltvila. Efter vinterns höftskada vill jag köra så skonsamt jag bara kan och låta kroppen vila från hårda underlag. Det innebär att siktet är helt inställt på trail och terränglopp. Det blir helt klart en annorlunda säsong, men jag känner mig tokpepp. Ett nytt träningsupplägg, nya tävlingar och nya utmaningar. Tur att tävlingsutbudet inom trail bara blir bättre och bättre. Jag tänker Ursvik Xtreme, jag tänker Lidingöloppet, Stockholm Trail, Höga Kusten Trail och jag tänker Åre XCO. Jag kanske till och med tänker mig en sen bergsmara i Alperna. Ser fram emot en mjuk säsong, vi ses i skogen!
