I helgen var det EM i maraton i Portugal, närmare bestämt i staden Funchal på Madeira. Runt 200 startande var på plats för att springa Europamästerskapen, däribland Sveriges starka Karin Schön i K60 klassen. Att hon var stark även i detta lopp råder det ingen tvivel om då hon var åtta av alla veterandamer i mästerskapet med tiden 3.14.13 och hela 26 minuter före tvåan i sin åldersklass. Snabbast av alla veterandamer var spanska Maria Mercedes i K40 som segrade på 2.52. Snabbaste veteranherr var Jack Nixon från England som segrade på 2.27.59 i klassen M35.
Parallellt med veteran EM genomfördes Funchal marathon som ett öppet lopp för alla och där var ytterligare ca 250 startande, de startade 5 minuter innan EM löparna och har en helt egen resultatlista trots att där även var veteraner i det loppet. Snabbast där var tjej där var Lisa Ring som segrade med 3.06 och snabbaste kille hade 2.30.52, han hade tagit medalj i M40 om han deltagit i mästerskapet. Den här röran med klasser och priser gjorde att väntan på medaljerna blev lång.
Hur summerar du äventyret Karin Schön?
–Jag är väldigt nöjd med loppet, eftersom banan var kuperad de första 30 km. Då sprang man fyra varv på en 7 km runda, vilket var rätt kul då man sprang och mötte varandra. Efter det bar det iväg mot centrum och sista milen var platt, dock med knölig kullersten en del sträckor. Jag tycket jag gick ut långsamt då jag hade stor respekt för banan, men det var så pass mycket medlut och jag återhämtade mig bra under utförslöpningarna. Risken är att man blir stum i låren utför men mitt tempo visade sig vara helt rätt för mig. Många gick ut på tok för hårt och kroknade rejält. Det blev dessutom soligt och varmt i slutet vilket i och för sig var skönt när vi fick vänta på medaljerna under flera timmar.
Lisa Ring, vad säger du om ditt lopp och seger?
–Det första jag fick höra, spring inte asfaltslopp i Funchal, perfekt tänkte jag. Mitt fokus är mer på ultra så jag har mycket mängd i kroppen och sprungit varje dag i några månader. Jag kom ner själv och såg det framför allt som ett hårt långpass och ett äventyr, glädjande var att jag träffade Karin och Karima, det motiverade. Banan var galen, först högt upp sedan 90 graders svängar och sedan upp och ner. Sportdrycken tog slut och värmen steg men jag höll ett bra tempo och kände mig stark. Jag föll vid 25 km och blev blodig, men det var bra -efter det var jag mer fokuserad. Efter 30 km blev det plattare och vi sprang mot havet, det kändes riktigt bra. Jag har upplevt mycket som löpare men det var första vinsten på ett maraton med krans och banderoll. Jag är glad att jag tänkte taktiskt och inte jagade en tid. Tacksam över att kroppen fixade det och att jag får uppleva äventyr som detta.
Resultaten hittar ni här:
https://www.madeiramarathon.com/resultados
