Nöjd trots stolpe ut…

BG  

I lördags stod jag på Koltorp för att ge mig ut på 15km banan för tredje året i rad. Redan när jag anlände till Lidingö på fredagkväll ökade pulsen, mungiporna gick upp, det pirrade av vällust i magen – detta ska bli kul! Har skrivit det ofta – har man en positiv upplevelse av ett lopp blir det ganska ofta bra även nästa gång… Jag har haft en trist sommar med mycket jobb och smärta i baksidorna, men när man kommer till Lidingö så finns det bara positiva bilder.

Första gången för två år sedan hade jag ett makalöst flow, visst inte riktigt varför men efter 5km så lossna det och jag flög fram, upp och ner – vid 10km var jag nästan ikapp Tomas Sparr som ledde, men speakern informerade Sparr om situationen och han gasade på ordentligt – fick aldrig kontakt, men 55:06 var tredje bästa tiden genom tiderna i klassen M50. Sparr hade 54:52, bara 2 sekunder från rekordet från 2005, 54:50 av Carl-Johan Olofsgård. Åkte hem med världens goasta känsla…

BANREKORD

I fjol hade jag ont i en vad, Sparr var inte på plats – jag låg bakom killen som blev tvåa, glömt namnet, till det var 2km kvar då stack jag – tiden 56:45 räckte till vinst det året. Att få kransen på upploppet, jisses – den känslan…

Med de två erfarenheterna i bagaget så är det klart att man har mycket energi när man står på Koltorp igen… Idag ska de få jobba ☺ Jag som alltid drivs av tider måste medge att efter vinsten 2014 så är kransen nästan lika viktig. Men jag hade två tidsmål: om jag skulle få oväntat flow så ville jag naturligtvis slå 54:50, i andra hand rekordet för 52 åringar 55:43.

När jag värmer upp på Koltorp så passar jag naturligtvis på och kolla in om det är någon av de 50 åringarna jag brukar tävla mot som är på plats, det finns ju ett gäng nya ungdomar som fyller 50 i år, just det en av dem var på plats. Sören Persson från IF Göta – en otroligt stark löpare, runt 2:00 på 800m för två år sedan. Efter en del skadeproblem har han sadlat om och springer nu längre, vann SM 10km landsväg i år. Han springer tydligen bättre i år än på många år – han ser väldigt segerviss ut. Jaja, jag ska ge honom en match ☺

Starskottet går – Sören drar iväg, fler med honom.. tror jag är nr10 av 50 åringarna när vi börjar närma oss elitledet som startar 80m längre fram…. jag har dock som vana att inte rusa i början och märker att jag passerar många löpare redan de första km. Vid 3km kommer jag ikapp Sara som jag vet är favorit i KS 15km, hejar på henne och hon tar rygg på mig under 500m, släpper dock sedan – tyckte det gick för fort. Alltid kul att höra ☺

Loppet flyter på väldigt bra, tror inte riktigt km markeringarna stämmer men vid 10 km är jag på 37:05, dvs inte så långt från målet på 36:40. Sedan får jag dock en liten svacka mellan 10-13, backen vid Grönsta knäcker mig lite….

BG i Gronstbacken

Vid 13km får jag ruskigt bra fart på benen igen och jag tror de två sista km är mina bästa, landar på 55:59, dvs klar bättre än i fjol, men hela 56 sekunder efter Sören som petar ner mig på fjärde plats i statistiken. Tyvärr 16 sekunder från åldersrekordet också, och tyvärr får man bara en chans ☺

BG mot malet

Trea i loppet är samma norrman som blev trea i fjol. Blir trevligt snack i väntan på prisutdelningen. Inser att Sören också jagade banrekordet.

Bg pris

Efter prisutdelningen är det jogg tillbaka till bilen, byta om till torra kläder, jogg till 30km starten och peppa lagkompisar. Träffar många generellt under dagen som tackar för en bra tidning, kul! Ser starten, sedan joggar jag till 7km för att langa vätska och fotografera, vidare till 20km för langa gel och sedan till målet. Står och pratar med många som fullföljt, bland annat den otroliga Anders Dahl också M50, i fjol 1:55, i år 1:56. Se bilden på Anders efter 7km – snacka om fighting face..

Dahl

En heldag på Lidingö i strålande sol – visst har vi tur att vi blev löpare.

Ett år kvar till nästa Lidingölopp, har redan bestämt vilket mål jag har – men det håller jag för mig själv ☺

 Dela på Facebook