6 månader senare….

BG  

Jag brukar rekommendera våra bloggare att man ska synas en gång i månaden, minst… Svårt att kräva det då jag själv varit tyst sedan den 5 mars, då blogginlägget: https://springlfa.se/en-glimt-av-lycka/. Jag hade tävlat på IVSM och kände att livet började bli lite roligare…. Efter det blev det faktiskt ett hyfsat 10km lopp, 36.17 – förhoppningarna fanns att 2018 skulle bli revanschens år efter två år med dåliga resultat. Men en förkylning och sedan gubbvad har gjort att sommaren försvann. Klagar dock inte, en fantastisk sommar på många sätt, sol, värme och otroligt många starka prestationer av de adepter jag tränar.

Just nu har jag 28 löpare som jag jobbar med, ganska hysteriskt men det ger energi. Att se en adept nå sina mål är minst lika grymt som nå sina egna mål. Jag arbetar väldigt målfokuserat med adepterna, i nästa Spring kommer ett nytt Spring coachar – denna gång med Sara Liljegren, missa inte det. Det är en intressant historia med svenskt rekord, mästerskapsrekord och massor av PB som resultat. Prenumerant blir du här: https://spring.prenservice.se

Åter till målfokuset, i torsdags var det öppet klubbmästerskap på 3 000 meter i IS Göta och jag hade nio adepter på plats, alla med tydliga mål. Nästan lite stolt över resultaten, eller vad sägs om:

MÅL vs RESULTAT

Anna                12.29       12.26,0

Jossan             12.15        12.14,8

Maisan            11.59        11.57,7

Jennie             11.15        11.14,9

Jorme             11.15         11.14,4

Sara                10.59        10.43,6

Holm              10.00       10.11,0

Anton             09.45       09.44,8

Josef              09.29        09.26,5

Ganska galet, eller hur? Det finns olika sätt att jobba med mål, en del ska ha lite snällare mål för att inte bli stressade, en del ska ha lite tuffare för att tända till, en del ska ha exakta mål och en tydlig plan. Alla är individer och man triggas av olika saker. Jag hade faktiskt kunnat träffa ännu mer exakt, haha..

Är det då konstigt att de flesta bara är en sekund från sitt mål? Nej, man tränar med ett tydligt mål, man riktar in insatserna för att nå tiden – det är ganska logiskt. Men det är här många löpare misslyckas, när man står på startlinjen så tror man plötsligt att man är bättre än man är och ger sig iväg i för hög fart, resultatet? Det har nog många varit med om, det blir galet tungt och tiden rinner iväg…

Sedan är jag nog lite nördig också, för 4 år sedan åkte IS Göta till Berlin för att springa halvmaran, nästan cirka 30 pers. Alla gissade tider på alla, vi summerade – jag hade typ 90 sekunder fel totalt på alla löpare, haha…

Så i brist på egna prestationer så blir det numera mest fokus på adepterna. Jag har hoppats på comeback på Lidingöloppet, men tyvärr får jag skjuta på comebacken. Nu lutar det åt Varvetmilen i Halmstad den 13 oktober. Och jag har fortsatt mitt årsmål kvar, 42195 meter i Valencia den 2 december. Då vill jag springa fort…

 Dela på Facebook