Jag var ute och sprang på en landsväg nån halvmil utanför Tystberga, dryga två mil norr om Nyköping i lördags.
Det var skitvarmt; Enligt mina föräldrar som planerat hämtade upp mig efter en löpt mil berättade att deras mil mätte 33 grader på vissa delar av vägen. 33 är märkligt nog ungefär så många meter av mina första 8 km av passet som var i skugga, resten var direkt i solen.
Hur som. När jag sprang tänkte jag på det här med att greppa marken. ”Svårt att förklara för nån som inte begrip” eller hur han nu sa, Stenmark. Men jag gör ett försök:
Alla som någorlunda regelbundet tränar simning på en sån nivå att man blir blöt om håret vet hur olika vattnet känns efter ett upphåll eller om man varit i det blöta några dagar i rad. Men får tag i vattnet på ett helt annat sätt.
Man greppar vattnet. Det är en stor del i att en snabb simmare är just snabbare än någon som inte är det. Man kan ha superbt bra vattenläge och kondition men kan man inte greppa vattnet ordentligt blir det inte bra.
Och motsatt: Jag lovar att man skulle kunna hänga vikter på Sarah Sjöströms fötter så de draggar en och en halv meter ner, hon hade simmat ifrån oerhört många iallafall oavsett om man mäter meterna i antalet armtag eller sekunder. Om Sarah oväntat fått mitt grepp skulle hon nog tro att hon blivit amputerad vid armbågarna.
Och det är ju samma sak med löpning. Varenda fotisättning avgör massor. Sätter du ner foten framför knät bromsar du farten och sätter du ner foten för långt bak får du ingen fart framåt. Ligger du för lågt ner i får du ingen längd på steget och om du är för högt är risken stor att även nästa steg blir högt istället för långt.
Det här går ju att prova sig fram så mycket man orkar.
Var känns det som att jag får mest energi med mig framåt? Var är det energieffektivast? Vad händer om jag möter marken med ett lite mer böjt knä än normalt? Eller ett lite mer sträckt? Kan jag placera höften längre fram i förhållande till knäna? vad händer om jag tänker på fotisättningen, landar jag längre fram eller längre bak? Var får jag mest fart framåt? Är det skillnad om det går fort eller långsamt? Vad händer med armföringen?
Sjukt många frågor finns att ställa och man kan ju inte tänka på alla på en gång. Och det tycker jag inte att man ska försöka göra heller.
Men ibland, kanske på det där slentrianmässiga vardagspasset där man kan varenda sten, grästuva eller lyktstolpe. Testa och se var greppet är bäst.
För min egen del känns greppet bäst när jag tar lite längre steg än ”default” och möter marken med aktivt lite böjda knän och avslappnad rygg. Om det går fortast? Ja, iallafall i förhållande till energiutgift.
