Vad gjorde ni igår, hur nyttjade ni tiden som blev över när det inte fanns någon medlem att läsa om? Klart alla är sugna på dagens medlem, idag möter ni en snabb löpare med ett stort hjärta, Mikael Fågelborg från Hässleholm.
Mikael har jag träffa ofta i samband med olika veterantävlingar, en riktig krigare som tränar tufft och tävlar stenhårt. I år blev det ett lite hack i maskineriet, men han är snart tillbaka. När jag frågar honom om vilken tid han är mest nöjd med så är det ett lopp vi gjorde tillsammans, 10km landsväg på 34 låga i fjol. Ett häftigt lopp som även finns med på min topplista…
Vem är Mikael Fågelborg?
Jag är läraren som 2012 bestämde mig för att satsa lite mer på löpning. Som tonåring fick jag höra att jag hade talang för löpning men studier och jobb kom emellan och det blev aldrig något av löpningen även om jag ibland tränade och tävlade. Nu i vuxen ålder har jag bättre förutsättningar för att kunna träna som jag gör.
Jag tränar mellan 6-9 gånger i veckan. Distans måndag och onsdag, Intervaller tisdag, torsdag och lördag. Långpass på söndag såklart och så 1-2 morgonpass. Upplägget står Ulf Friberg för, vi har samarbetat sedan 2012 och det samarbetet är jag otroligt nöjd med, det har lyft mig på flera olika plan.
Det är flera olika saker som driver mig. Konkurrensen är stenhård men jag vill försöka ta någon medalj på ett internationellt veteranmästerskap det hade varit fantastiskt kul. Tidigare skulle jag ha sagt att tider är något som driver mig men jag har tonat ner den biten, det funkar inte riktigt för mig har jag upptäckt, det pratas relativt ofta om tydliga mål som ska vara mätbara och det funkar tveklöst för många (?) men för mig behöver drivkraften vara en annan.
Den primära drivkraften för mig är känslan i löpningen, att byta om sticka ut och känna kraften och känslan av en kropp som svarar på träningen som jag utmanar den med. Den känslan vill jag, åldern till trots, lyfta så långt som jag kan, då kommer resultaten och placeringarna också.
Sen vill jag gärna lyfta gemenskapen, alla fantastiska idrottskvinnor och män som jag genom löpningen har lärt känna, nya vänner som jag fått ”bara” genom att vara ute och springa, de som känner mig vet hur otroligt viktig den biten är för mig. Självklart är även denna del en stor drivkraft i min träning.
Min starkaste upplevelse på löparbanan var VSM 2013. Silver på 800 m första dagen och guld dagen efter på 1500 m. Pappa var med, det jag skriver nu har jag nog inte berättat för någon.. Under nerjoggen efter 1500 m loppet fick pappa och jag pausa flera gånger vi stod bara och höll om varandra samtidigt som jag grät av glädje, mina föräldrar betyder otroligt mycket för mig, att pappa var där och fick se mig ta guld det var helt obeskrivligt.
Hur har 2016 varit och vad tror du om resten av säsongen?
2016 började väldigt bra för mig. Under årets första 3000 m krossade jag mitt pers med 15s och sprang på 9,15 sista tusen på 2:59 så där fanns mer att plocka ut. Men undan för undan tappade jag fokus och känslan för vad jag höll på med, jag tränade hårt samtidigt som jag inte skötte återhämtningen. Som en följd av detta sa kroppen till slut ifrån i början av sommaren bestämde jag mig för att ställa in bansäsongen, tufft men nödvändigt beslut.
Lugna rundor i skogen back to basics, så hittade jag känslan igen, vis av misstagen och med löpglädjen tillbaka ser jag fram emot att bygga upp formen igen och springa några tävlingar under sensommaren och hösten.
Du har gått med i Springklubben, varför?
Jag har gått med i Springklubben för att den ger mig inspiration, svensk löpning befinner sig i en spännande fas, visst är det kul att läsa om löpning på nätet men det är något särskilt med att läsa en riktig tidning. Jag är väldigt nyfiken på det nya formatet…
Tack Micke och stort lycka till med hösten. Vill du också vara med i klubben, läsa en riktig tidning? Anmäld dig på: http://spring.pren.nu/
