Jämna plågor

Eskil  

Så kände jag mig då äntligen tillräckligt frisk från min förkylning för att våga mig ut på en liten löprunda. Jag hade väntat ett par extra dagar för att vara på den säkra sidan. Vad händer då, jo jag trampar snett så klart. Lugnt tempo, jämnt underlag, vackert väder. Sprang och försökte tänka på hållningen, låga axlar och allt vad jag nu har läst om på sistone. Och så en liten liten sidledsförflyttning bara och pang. Det är som att kroppen glömt bort hur man springer under det här uppehållet. Ytterligare en veckas avhållsamhet. Jag hade annars tänkt utse november eller december till vilomånad men nu räckte tydligen oktober upp handen och anmälde sig frivilligt.

Fred har lärt mig vikten av att snabbt få på ett tryckbandage när man trampar snett. Att inte ha en linda hemma är inga problem när man är MacGyver-begåvad; några stenhårt knutna snusnäsdukar och ett bälte funkar precis lika bra.  

En sak slog mig: både nu och tidigare i somras när jag pajade knät under en runda så hade jag mina Saucony Ride 10 på fötterna. När det gäller knät har jag ju visserligen sagt att det tog stryk under Ursvik Xtreme som jag sprang i ett par andra skor, men själva ”hugget” några dagar efteråt kom i mina Saucony. Jag vann dessa skor i nån tävling och har varit hyfsat nöjd med dom; sitter rätt skönt, möjligtvis en lite klumpig känsla med ett ganska stort drop på 8 mm. Det finns ju dom som menar att man inte ska ha mer än 4-5 mm drop för att löpsteget ska bli så bra som möjligt och för att undvika skador, och min magkänsla håller med om det. Nu påstår väl ingen att man vrickar foten i skor med stort drop, utan att skador i så fall skulle uppstå på lång sikt pga en felaktig fotisättning.  

Hur som helst: jag anklagar dom inte. Principen i vårt rättssamhälle är ju att man ska betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats och det bör väl gälla även för löparskor. Än så länge har jag bara indicier. MEN. Från och med nu har jag ögonen på dom. En tredje strike and they’re out! Nej då, jag är för snål för att slänga ett par skor. Jag skulle fortsätta springa i dom om jag så blev handikappad för livet. Men jag kan väl säga så här: jag kommer nog inte kuta tills dom upplöses i molekyler som jag brukar med mina skor. Det kan räcka med att jag drar av ett skosnöre för att dom ska få springa vidare till dom sälla jaktmarkerna.

Boven i dramat? Förmodligen inte. Troligtvis är det bara jag som inte kan springa.

 

 

 Dela på Facebook