Johan mot OS kvalgränsen i maraton!

Aktuellt  

För ett år sedan gjorde Spring ett 24 timmars jobb med Johan Larsson, i innehållsförteckningen skrev vi följande:

Ett kompromisslöst fokus, en galen vilja och hundra procent fokus, få har varit mer dedikerade sina mål än Johan Larsson. Tyvärr gick det för långt och Johan fick avbryta sin satsning för att överhuvudtaget överleva. Drömmen fanns dock kvar, han skulle springa maraton. I december blev det verklighet, det gick enligt plan. Men vad händer nu?

Omslaget #1 2019

Johan sprang solo under ganska tuffa förhållanden Pisa Marathon december 2018 på 2.16.14, bara 15 sekunder från VM-kvalgränsen. I intervjun då var det en osäker Johan, var det rimligt eller ens intressant att fokusera på OS framåt. Avslutningsfrågan, vad händer nu har legat och gnagt hos mig. Dags att ta upp tråden…

Hur är livet nu Johan?

– Jo det är bra. Det kändes lite tomt efter maran i Piza, jag kände mig mätt och inte alls sugen på att dra i gång en hårdsatsning igen. Under våren arbetade jag väldigt mycket, tränade på men utan några direkta planer eller mål. Under sommaren och semestern ökade jag träningsmängden, det i kombination med att jag fick sova och vila mer gjorde att jag kom i bra form på väldigt kort tid och suget och viljan att fortsätta växte fram. Jag har hela tiden känt att jag inte är färdig och jag har väldigt mycket mer att ge. Jag har känt att jag har mycket bättre tiden i kroppen.

Man har inte sett många resultat från Johan Larsson under 2019?

– Jag har tävlat väldigt sparsamt men väldigt snabbt kommit i bra form. Nu är formen bättre än vad den någonsin har varit tidigare. Tiderna på träningen är klart bättre än var det har varit innan. Jag kör väldigt mycket trösklar och ofta intervaller i trösklarna. Detta göra att kroppen får styra farten och inte mitt huvud. Jag kan till exempel köra fartlek i 10 km och en minut innan jag har sprungit 10 km så kollar jag på klockan och ser att passet gått på 31-32 minuter och jag känner mig fortfarande pigg. Jag känner mig som Forest Gump på något sätt. Det känns lätt, lustfyllt och bra på alla sätt. Innan var det 8×1000 meter och strikt som bara den, nu kör jag i princip alla pass på känsla.

Har du förändrat något annat i träningen?

– Jag har alltid fokuserat mycket på styrka men har nu utvecklat detta vidare och kör mer varierad styrka och även börjat lägga in lite rörlighet. Efter en halvmara på träning för tre veckor har jag haft en lite känning i ett senfäste i höften men jag bromsade med löpningen direkt och började jag köra alternativt istället. Detta gjorde att besvären släppte nästan direkt. Där har jag lärt mig mycket. Jag testar inte att springa direkt utan jag låter kroppen återhämta sig och tänker att detta kommer att göra gott för min kropp som signalerar att den är sliten. Utgångsläget är hela tiden att göra rätt val utifrån vad som komma skall.

Du har bestämt dig för att göra en satsning mot OS, berätta…

– Jag fattade beslutet efter midnattsloppet i september. Jag sprang på 29.53 mot 30.44 förra hösten och det kändes så lätt och fint. Jag har haft ett ansträngt sista år på arbetet efter en stor omorganisation och känner att det blir svårt att kombinera mitt arbete som chef med en satsning. Jag har dessutom gått i terapi med anledning av mina höga krav på mig själv, min psykolog har speglat mig och genom att ställa rätt frågor och det har vuxit fram att det är detta jag vill göra. Jag är själv förvånad att jag har tagit det här beslutet men känner mig väldigt trygg och säker med det. Det är detta jag brinner för. Det tog 10 år innan jag tog beslutet men det gör också att jag vet att det är detta jag vill och det gör också att jag har en ekonomi som tillåter detta. Du vet att springa och arbeta 8-10 timmar per dag gör att man inte hinner göra av så mycket pengar. Lägg sedan på att jag är ifrån Småland så förstår du. Så jag kommer ta tjänstledigt under 8 månader och göra vad jag kan för att nå mitt mål.

Du är anmäld till Sevilla Marathon den 23 februari, är det där det måste ske eller hur ser du på planen?

– Jag går all in för Sevilla och det är där det händer. Jag vet att detta kommer att bli oerhört tufft men känner mig som en vinnare oavsett om jag fixar det eller inte. Jag vill samtidigt poängtera att får jag vara skadefri, frisk och har en bra dag så vet jag att det är fullt möjligt. Skulle det sedan inte bli OS så blir det att springa en halvmara och kvala in till EM i halvmaraton. Även Göteborgsvarvet och Stockholm maraton lockar mycket så livet hänger inte på Sevilla även om det är det absolut största målet att där klara OS kvalgränsen, 2.11.30, eller 2.11.00 som den nationella är.

2.11.00 det är ruskigt fort, snudd på svenskt rekord. Och om jag snappat upp vad som händer i Sverige rätt så finns det fler spekulanter, eller?

Absolut, ja tror att det är 3-5 löpare som arbetar med den målbilden i vinter, tänk vilket lyft för manligt maraton i Sverige. Kul om det blir verklighet.

Finns det några risker med en sådan satsning?

– Min utmaning nu är inte snöa in helt på löpningen utan hitta annan social stimulans från och med årsskiftet när jag ska vara tjänstledig. När jag går in för något så kan jag bli oerhört asketisk och jag ser inget annat framför mig än målet. Detta är en stor fördel i många sammanhang men samtidigt behöver jag hitta på annat för att skingra tankarna. I mitten av januari blir det två eller tre veckor utomlands för att vässa formen och få lite sol och värme.

Jag har ett stort stöd ifrån mina medarbetare och mina kollegor att göra den här satsningen och det känns fantastiskt och något jag kommer att ta mig inför och under själva loppet. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att prestera det jag vet att jag kan.

Några sidor från artikeln i #1 2019, 24 med Johan Larsson

Här är artikeln efter Johans maratondebut i december: https://springlfa.se/2-16-14-i-premiaren/

Spring kommer naturligtvis följa Johans satsning, vill du vara med – bli prenumerant: http://spring.prenservice.se/

 

 

 

 

 

 Dela på Facebook