Aftonbladets Mats Wennerholm skriver det själv. Han upprepar sig varje gång inför ett EM i friidrott. Hårt kämpande svenskar som tränat mycket och länge sågas rejält som turister.
Till en sådan räknar Wennerholm till exempel medeldistansaren Elmar Engholm. En löpare jag verkligen unnar en start i EM. Elmar har kämpat i många år för att pressa sig under 3.40 på 1 500 meter. I år har han lyckats. Skulle Elmar ta sig vidare från försöken vore det en stark bedrift, en skräll. Elmars 3.39,75 placerar honom som nummer 52 på bästa-listan i Europa i år. Men han liksom alla som klarat kvalgränserna har rätt att vara på EM utan att stämplas som turister. Varför ska man annars ha kvalgränser? Ska vissa som har klarat kvalgränserna få åka och inte andra? Det har hänt förut och lär hända igen att aktiva, får världens boost, av att vara med i ett mästerskap, fortsätter träna hårt och blir ett final-eller medaljhopp i nästa mästerskap. Fullt logiskt.

Att åka som turist till Berlin kostar några hundralappar med flyg och sedan går det bra att hitta ett billigt boende. Då hade man heller inte behövt försaka mycket och lägga ned kropp, själ och pengar i åratal på att träna för att komma dit. Respektlöst som vanligt Mats Wennerholm. I bästa fall blir Wennerholms krönika tändvätska och vi får se svenskar som överträffar sig själva.
Det kommer inte att bli något medaljregn över den svenska EM-truppen. Men vad är det för fel att kämpa och träna för att ta sig till ett mästerskap? En morot och ett mål så gått som något.
Wennerholm lyfter å ena sidan fram ”den nästan okända” Napoleon Solomon som ett potentiellt medaljhopp. Men Wennerholm kan inte hejda sig utan konstaterar att 3 000 meter hinder är en gren som få bryr sig om utanför mästerskapen. Ett helt galet konstaterande från den rutinerade friidrottsjournalisten med tanke på Sveriges och svenskarnas kärlek till 3 000 meter hinder. 3 000 meter hinder är en av våra mer folkkära friidrottsgrenar, allt sedan Anders Gärderuds glansdagar och inte minst Mustafa Mohameds lysande löpningar. 3 000 meter hinder handlar inte ”bara” om löpning, där finns så mycket mer dramatik med trötta löpare som riskerar att falla över ett hinder.
Nej, lägg ned Mats Wennerholm och försök hitta lite mer glädje i friidrotten. Det vinner alla på!