Racerapport Lidingöloppet.

Mikael Tisjö  

För dagen ny klubb.

Så kom äntligen dagen d. Förra året samma tid ville jag aldrig sätta min fot där igen men som det brukar vara så glömmer man fort.

Formen kändes bra och den hårda träningen efter sommaren började ge resultat men man nojar ju över det ändå.

Som det utlovades var det svinkallt men jag fick ändå upp värmen bra under uppvärmningen så hopp fanns. Benen kändes kanon så nu fanns inga ursäkter. Bredvid mig i starten stod David Nilsson så då blev man lite ödmjuk men planen på sub 20 första fem skulle följas för att sedan göra en utvärdering.

Mitt godkända mål var 1:04 kanske neråt 1:02 om det vill sig väl men visste också att under timmen borde jag faktiskt ha kapacitet till.

Första fem gick under 19 minuter men kände att backarna sög hårt samt att  15 km-banan skulle va så lätt var en understatement.

Det rullar på och vid milen hade jag fortfarande mer än minuten tillgodo för att hamna under timmen men fick slita varg och runt km tolv hade jag en riktigt svacka.

Räknade km för km och vid två km kvar förstod jag att det skulle kunna gå med 4:05 snitt på de sista. Lite spurtande och helt plötsligt uppenbarade sig himlen och målportalen och jag gick in på 59:23.

Otroligt nöjd och även om jag var sliten så levde jag till skillnad från när jag sprungit 30 km.

Varmt omklädningsrum hade jag iaf. Sjutton lager liniment så var man redo med kortbyxor sen.

Vet inte om dottern tvivlade på min form men fick en till medalj när jag kom hem.

 Dela på Facebook