Jag skrev några rader om skorna redan efter Stockholm Marathon men här kommer lite utökad text. Är du lat och inte orkar läsa mer så är kontentan att dessa är de bästa tävlingskorna (för mig) på marknaden just nu.
Jag har nu använt skorna under fyra tillfällen och denna recension baseras på de ca 65 km. Jag hade gärna sprungit mer i dom innan men jag vill spara på paret så mycket som möjligt inför höstens lopp. Livslängden ska enligt Puma ligga på ungefär 300 km och även om jag är övertygad om att mina kommer hålla ihop längre än så vill jag ha så fräsch mellansula som det bara går en stund till.
De första paret Deviate Nitro Elite 3 jag började använda för ett år sedan har nog varit bland det mest kostnadseffektiva skor jag haft (och förhoppningsvis är Fast R lika bra) men nog om slitstyrkan, det återstår att se hur många mil de håller ihop.
Fyra tillfällen alltså som var ett innan Stockholm Marathon, maran, Midsummer Madness 5 km samt Buggruset 5 km. Blandat kompott men inget långsammare än maratonfart och skulle inte komma på tanken för mig att dra ett distanspass i dessa. De vill och kräver kräm och fart för att blomstra.
Med sin avhuggna häl och aggressiva geometri fanns oro inför maran om mina ben skulle palla med så länge utan att totalt göra slarvsylta av t.ex. vader. Det visade sig gå bra turligt nog men i direkt jämförelse med Deviate Nitro Elite 3 är nog de ett säkrare kort om man är lite skadebenägen som jag vanligtvis är.
På tal om jämförelse så är i princip alla mina pers över 5000 m satta med Nike Alphafly 1 på fötterna och inte förrän nu känner jag att de trumfats. Nu går det inte att köpa version ett längre tyvärr men tog ett pass i de fräschaste paret jag har häromdagen och känslan är att det är en ny sheriff i stan. Visst, jag skulle inte tveka att springa en mara i Alphafly om jag fick ett par men inte om jag kunde välja Fast R 3 istället.
Om vi går in lite på material m.m. så är ju till en början överdelen oerhört tunn. Plösen är nästan skrattretande men ihop med de ganska mjuka skosnörena så upplever jag inget obehag.
Mellansulan är en dröm, mjuk och responsiv och lämnar inget att önska.
En del tester jag sett tycker den är lite instabil men jag tycker inte det.
Hälkappan som jag ofta tjatar om är inte den mest välfyllda som det oftast är på tävlingsskor. Lite mer padding skulle jag önska men med ett par lagom tjocka strumpor funkar det bra. I tunna par blir lite glapp framförallt på min mindre vänsterfot. Det är också viktigt att testa storleken innan, jag har en halv storlek mindre på Pumas tävlingsskor mot deras andra modeller. Oftast ger cm-storlekarna rätt.
Lövtunn plös ihop med mjuka skosnören funkar bra.Lite mer fluff i bak skulle vara önskvärt.
Yttersulan kommer ju inte överleva i all evighet det kan man förstå bara av att titta på den men greppet är som vanligt bra med Puma. Brasklapp för att jag inte använt de i regn och tror inte heller att de kommer prestera så bra då med sin slicksliknande yta.
Rätt slätt.
Sammanfattning
Fast R 3 kommer nog inte vara skorna för alla löpare och nog framförallt inte de med kraftig hälisättning.
Passar de dig är det bara punga upp det ganska saftiga priset på 3600:- men det är de värda.
Blir lite jagande dock då det inte kryllar av utbud på alla storlekar.
Mot (förhoppningsvis) nya pers!
Riktigt bra vikt för storlek 40,5.Klassikt för mig är slitage på yttre sida längst bak på vänster sko. ”Höljet” runt mellansulan försvinner oftast under första passen.Extra lång sula ger mer hävstång om jag förstått det rätt. Snyggt, nja.Snyggt med synlig kolfiberplatta.
Nu har senaste utgåvan landat i inkorgen, en utgåva med många trevliga och inspirerande profiler. Du får träffa löpande operasångaren Carl-Fredrik Thover, Kebabsimon, Josefina...