I förra veckan hade jag årets Göta Gala. Har drivit galan i 17 år, summerar året som gått med att stämma av de mål vi satt upp som klubb. Delar ut en massa priser, årets löpare, rookie, prestationer, etc. Det område där vi krossade målet var antal medlemmar, det som var 23 styck för 17 år sedan, 504 i fjol är nu 630 betalande medlemmar. Helt galet!
I samband med galan sätter vi även ett fokusområde för året som kommer, det har varit allt från viljans år, till det anaroba året. Efter 17 år börjar det bli svårt med kreativiteten, haha.. men i år fick jag till det tycker jag. Nästa år är rekordens år.
Bild från Årets Göta Gala
Vi ska mäta antalet personliga rekord, klubbrekord, skånska rekord och svenska rekord och dela ut bonusar för detta. Vi kör något som jag kallar GGP varje år, Göta Grand Prix – oftast runt 10 olika träningstävlingar för att motivera och träna på tävlingsmomentet. Jag brukar sanktionera några av dessa, nästa år kommer jag sanktionera de flesta och det blir en rad nya distanser som 1609 meter, 2000 meter, 1 timmes löpning. Finns ännu fler distanser om man tittar på svenska veteranrekord men det ska inte vara rekord bara för rekordens skull. Så medlemmarna i IS Göta har nu 14 olika GGP att se fram mot 2018.
För egen del så känner jag mig motiverad och riktigt laddad inför inomhussäsongen. Det är två år sedan jag kunde springa på ordentligt, nu tror jag att jag är på gång igen. Startar oftast inomhussäsongen med ett 1000m test, ifjol gick det på 3.21, kom sedan ner till 3.11 i mars månad och 3.02 utomhus i somras. Första året jag inte gjorde sub 3 minuter, men kände ändå att det gick åt rätt håll. I lördags var det dags, 3.09 – och det bara två veckor efter mitt maraton och med enbart ett fartpass på 15 veckor. Det börjar lukta sub 3 minuter igen :)
Jag drivs av tider som jag tror de flesta förstått och jag är dessutom glad för statistik. Efter varje 5 års klass som veteran summerar jag och sätter upp mål för nästa period. Målen för 2018 är ett antal skånska rekord. För de svenska har jag insett att jag oftast är 3-5 år för ung, dvs de bästa i Sverige gör mina tider när de är 3-5 år äldre.
Detta är officiella tider, jag har faktisk bättre tider på 3 000 meter som är en kul GGP distans – alla åldrar i klubben i ett och samma heat. Har gjort 9.25 i M50 klassen utomhus. Med det jag kan konstatera är att jag har tappat ganska mycket på 800 och 1500 meter. Jag har i princip slutat tävla på 800 meter vilket också påverkar. 10 000 meter är också en distans som jag inte tävlar så mycket på, blir 1-2 lopp per år, ofta ett mästerskap med taktik istället för tid. I övrigt så konstaterar jag att mina tider 2014/2015 var bra, till och med några som är det bästa jag gjort som veteran. Min absolut bästa prestation som veteran är förmodligen 1.15,46 på halvmaran som 52-åring. Många roliga, VVM bronset på 3000 meter, Lidingökransen, 34.05, 4.28 inomhus på ett kretsmästerskap, sprang själv i 1400 meter, klarade målet med några tiondelar – sköna minnen :)
Tankarna nu är att fokusera på fart fram till VSM i sommar. Om kroppen håller så ska det bli fler 800 meters lopp. I tabellen skrev jag in de skånska rekorden. Otroligt kul att konstatera att det är gubbar som jag tävlat mot och som jag sett upp till, tänkt – tänk om jag kan vara så bra när jag är i den åldern. Nu är jag där, frågan finns kvar, kan jag bli så bra som de var?
Tittar vi på utomhusrekorden.
800 meter, Ingvar Olausson 2.17,2 är 13:e bästa tiden i Sverige genom tiderna i M55. Johan Engholm är bäst med 2.11,39. En viss Gunnar Durén kommer förmodligen göra sub 2:10, min ambition blir sub 2.17, det är otroligt svårt, men med fokus kan det gå.
1000 meter finns inte med i tabellen, men tre gubbar i Sverige har gjort sub 3 minuter i M55, det är ett tydligt mål.
1500 meter, Ingvar Olausson igen, 4.38,1 och 10:a i Sverige genom tiderna. Jag gjorde ett bra lopp i somras, 4.42 men innan skadan var det runt 4.30, så klart att det är möjligt. Tore Axelsson har det svenska rekordet. 4.31,6.
3000 meter där är det Anders Olsson som gjort 10.32, det är 23:a i Sverige genom tiderna. Tore snabbast även här, 9.32. 3000 meter är min favoritdistans, 10.08 i fjol, jag ska under 10 minuter igen. Ledsen Anders, haha…
5000 meter, Olausson 16.58, riktigt svettigt. Skrev om Stig Jonsson i Spring, han som hade det svenska rekordet. Hade – Håkan Eriksson krossade det i fjol, 16.13, helt galet. Jag kommer sikta på sub 17 men tveksamt om det går?
10 000 meter, Börje Hammarstedt – han har jag jagat ofta, han är 17 år äldre och när han satte dessa tiderna var han min idol. Både 10 000 meter och 10km kan gå men jag behöver köra fler banlopp.
Halvmaran kommer jag förmodligen inte att testa, men maran. Efter Valencia så tror jag egentligen att det är det av mina PB jag kan slå, sub 2.48 kräver en del träning men tankarna finns att efter VSM styra om och köra mot Lidingöloppet och maraton nästa höst.
Innerekorden är ej så uppdaterade när det gäller svenska årsbästalistor, men alla tre skånska rekorden finns i målbilden, De är till och med så motiverande att jag har planer på att åka till IVEM i Madrid i mars. Där kommer jag tävla i M50 då jag fyller år sent, men mina tider räknas i Sverige som M55. Jag kommer vara chanslös mot ungdomarna i M50 men jag drivs ju av tider och kan få otroligt bra sparring här.
Att summera är kul, att sätta mål är nästan ännu roligare. Men nu börjar det tuffa, träningen för att komma ner till rekordtiderna. Det ska bli grymt spännande och kul men är alltid en balansgång – rätt mängd, rätt belastning, etc för att hålla sig hel. Jag har dock bestämt mig, 2018 blir rekordens år för mig :)
Häng med…
Och du, i morgon är sista dagen att beställa en prenumeration – missa inte det! http://spring.prenservice.se
