Framåt lunchtid blev jag sugen på lite vatten aerobics för att alternera träningen lite. Passet kan väl sammanfattas till sjukt jobbigt men roligt! Jag smålog dock lite för mig själv för jag tillhör den mammaskaran som fortfarande har kvar en lite dallrande mage från graviditeten. Tänk då att ligga med cyklop och se på när alla hoppar upp och ner i vattnet 😂.
Det var först förra året som jag vågade att springa i enbart topp och shorts och samtidigt känna mig bekväm i det. Innan har magen putat på tok för mycket för att kunna känna mig tillfreds med en sådan klädsel. Viktnedgången och värmen gjorde tillslut att jag vågade ta steget och vilken skön känsla. Magen är inte helt platt numera utan har fortfarande en liten påsmage kvar men jag kan i alla fall känna mig bekväm med klädseln.
I början när jag var ute och sprang så tyckte jag att alla jag mötte i spåret och sprang förbi hade en helt platt mage men självklart var det så att mitt fokus blev så inriktat att jag inte ens såg någon annan eller registrerade om någon med en annan kroppsform sprang för förbi. Nu ska jag även vara tydlig med att säga att det var för mitt eget välmående som jag ville minska min påsmage och inte för att jag suttit och läst några tidningar!
Tyvärr var det så att jag efter mina båda graviditeter hela tiden tänkte att det skulle lösa sig av sig självt och att påsmagen skulle vips försvinna men så blev det aldrig och det tog mig fem år att inse att ett mirakel inte skulle hända av att bara sitta på baken inbäddad i en soffa. Bålen är en utav mina svagare punkter men jobbar på det sakta men säkert. Någonstans måste man börja men framför allt inse att en förändring inte sker av sig självt.
