Utdrag från min blogg för cirka ett år sedan:
Jag känner hur hjärtat börjar slå fortare, adrenalinet rusar och jag känner mig som ett barn kvällen innan julafton eller som dagen innan jag skulle fylla 18 år. Känslan är underbar och allt annat runt omkring försvinner. Förväntningarna stiger i takt med att jag omsorgsfullt knyter mina skor och knäpper på mig min gpsklocka. Jag går snabbt igenom att jag har allt med mig, kliver ut, stänger dörren och börjar sakta springa. Det är varmt ute, solen är på väg ner och luften är så lätt att andas. Jag blir ett med mina rörelser och mina fötter smeker marken under mig och BAAAAAANG!!!! Känslan går inte att beskriva, den är så stark, så fantastisk och lyckan är total. För varje steg jag tar försvinner succesivt all inre stress och alla bekymmer, helt plötsligt ser jag bara möjligheter med allt, jag känner mig näst intill odödlig.
Jag springer på stigar, över åkrar, genom hagar och över stenar och hela min kropp jublar! Efter veckor av vila från löpningen av helt ointressanta anledningar får jag nästan en övernaturlig upplevelse och jag kan tänka mig att det är så här det känns för dom som är religiösa. Jag har nog hittat det jag tror på, jag tror på kraften i löpning. Jag tror på att det får mig att bli en bättre person. Jag tror på att det kan förändra människor.
Kilometer för kilometer känner jag mig starkare och starkare och lyckligare och lyckligare. Jag vill aldrig att det ska ta slut och jag vill inte att känslan ska försvinna, den är underbar. Jag önskar att jag kunde förmedla den till alla jag möter, den är för bra för att hålla för sig själv därför delar jag den med er! Ta vara på varje dag du kan röra på dig, njut av varje kilometer du avverkar. En sak är säker, jag kommer att springa så länge min kropp tillåter och jag hoppas att det blir länge, länge till!!!!
Preggolöpning i alla ära men när man blir tyngre och tyngre och farten går saktare och saktare måste man ha rundor som denna att återkomma till och tänka tillbaka på. Det är tillfällen som dessa som får motivationen och inspirationen att stanna kvar. Nu ser jag fram emot ljusare kvällar, lättare löpkläder samt så småningom barnvagnslöpning! Jag önskar er en fin vecka!
