Säsongsstart i start

Cecilia Kleist  

Till slut var det visst dags att starta upp säsongen även i år.

Jag försökte visserligen att fuskstarta säsongen lite genom att jag tänkte springa hyffsat bra på 5km träningstävling för några veckor sen. Ladda upp på fredagskvällen med 15*300m och begav mig nästan morgon till Mjölby för att ta mig två varv runt truckfabriken. Insåg redan efter ett varv att idag är du liksom inte bra, efter två varv sa klockan nåt i stil med ”du är urkass”. Därefter åkte jag hem, arrangera ingen fest och tänkte att det är lite synd att det inte finns nåt linjärt samband mellan träningsmängd in och resultat ut.

Därefter dök ändå idén upp att jag skulle försöka glömma denna händelse i Mjölby, det var alldeles för tidigt på morgonen, det var inte bra och ladda med banintervaller , det var ganska mycket grus i kurvorna och det var säkert alldeles för kallt också. Sen kasta jag listan med ursäkter och gick vidare i livet. Nu med en viss reducerad träningsmängd och med målsättning att bli snabb och inte förvandlas till en riktig ultratant.

Eftersom jag nu dessvärre inte är direkt bra på att glömma bort att jag inte var någon större stjärna för ett par veckor sedan så var det kanske inte med det allra bästa självförtroendet som jag begav mig till Örebro för att starta upp den riktiga säsongen med Startmilen. Nu hade ju även en hel del till kommit på att de skulle komma till Örebro och utmana mig så jag inte skulle få någon direkt enkel resa. Innan start var jag således alldeles säker på att flertalet skulle slå mig, jag skulle troligtvis knappt ta mig framåt och jag skulle totalfloppa. Sköna positiva tankar! När startskottet väl går har jag som vanligt lyckas förtränga de flesta av dessa och springer iväg i en rätt rask fart. Eller nu vet jag först egentligen inte riktigt vad jag gör, för på något sätt har jag hamnat rätt långt bak i starten och roar mig med inledningsvis att runda hela fältet. Det är inte så bra. Min plan var nåt i stil med att jag tar rygg på den tjejen som verkar vilja springa snabbast idag och så ser jag hur länge jag orkar. Då har jag ändå försökt. Vid 600m inser jag att visst leder och har helt glömt bort hur planen nu var. Alltså springer jag mest bara på och reflekterar lite över att det går ju ändå rätt så oki och försöker springa rätt avslappnat.

startmilen_3

Sen händer det väl egentligen inte så mycket spännande. Jag fokuserar mest framåt och tänker att kommer nån ifatt så får jag fundera på vad jag gör i det läget istället. Vid varvning konstaterar jag således att jag har klarat av att hålla ungefär samma fart som på den där akelecupen för några veckor sedan, men att jag nu fortfarande är löpbar. Tyvärr rasar sen krafterna i benen rätt fort och de vill inte riktigt hålla uppe farten på det andra varvet och det och kanske att jag även får höra att jag leder med runt 15s, gör att jag tappar en del tid på det andra varvet. Så även om tiden springer iväg lite för mycket så fick jag ändå vinna årets första lopp och med en lite bättre känsla än två veckor tidigare. Med nåt mer lopp i benen så ska det väl härdas och orka hela vägen.

Dagens lycka är ju även när startmilen vet vad alla löpare vill ha och gratulerar dagens segrare med en riktig kvalitetsbrödrost från Claes Ohlsson. Där man såklart även fick välja ytterligare ett pris från det fina utbudet på prisbordet. Kunde således blivit ägare även till Cupcake maker, men kom på att jag äger ju faktiskt en ugn och muffinsformar….

 

startmilen

Brödrosten är hämtad från det fina prisbordet. 

 Dela på Facebook